Vägen till Alträsk låg vit på söndagen och medan snön föll var det full aktivitet i byagården.
Det luktar stämningsfullt av stearin. Det är dags för traditionsenlig ljusstöpning.
– Vi gör det varje år i november. Det har vi gjort sedan början av 90- talet, säger Kåre Andersson.
I köket är ställningar uppsatta längs väggarna. På lagom långa bräder är vekarna fastknutna med en mutter längst ner. De får sitta där till en början, för att ljusen ska bli raka. Vekarna har blivit doppade några gånger, men än är det ett bra tag kvar innan ljusen är klara.
– Det blir 120 enkla ljus och 30 trearmade, säger Ingrid Andersson, en av dem som ansvarar för ljusstöpningen.
Mitt i köket står en behållare med smält ljusmassa och en del hjälper till att stöpa ljusen medan andra sitter i salen och fikar.
Camilla Bergkvist är den som håller på att ta över ansvaret. Hon är i centrum i köket och står vid tinan, som den kallas. Hon tar fram en termometer och kontrollerar värmen.
– Det ska vara 70 grader, säger hon.
Dagen innan har Camilla Bergkvist varit med och knutit vekarna.
– Det här är ett sätt att umgås. Vi brukar ha firande på valborgsmässoafton, äta surströmming och köttsoppa tillsammans. Och så har vi julotta här. Annars hyrs gården ut för fester, bland annat, säger Ingrid Andersson.
Utanför köket finns det smörgåstårta och fikabröd uppdukat på ett bord.
I en röd adventsljusstake brinner ljus från någon tidigare ljusstöpning.