I noll-alternativet blir skolorna kvar i centrum och centrumnära områden i Boden. Däremot ändras upptagningsområden, vilket berör många barn.
Barnen i Norra Bredåker och Södra Bredåker tillhör i förslaget inte längre Hedens skola, utan ska åka till Prästholmsskolan.
– Det är ju sex-åringar som ska åka härifrån. Det är långt för dem att åka till Heden. I noll-förslaget vill man transportera dem genom hela stan, säger Emmeli Wikström, som har en dotter på några månader.
Hon får medhåll av Malin Nilsson, som har två barn i förskoleåldern. Båda är med i Bredåkersgruppen.
– Det är naturligtvis inte en bra lösning för våra barn. Det var det vi var oroliga för när vi såg hur fullt det är i förskolorna och därför tog upp skolfrågan på nytt. Vi vill att barnen ska spendera mindre tid på bussar.
Hon tycker inte det är en orimlig önskan att barnen får ha en trygg och stabil skolgång, utan ständiga hot om omplacering eller nedläggning.
När skolutredningarna för centrum och landsbygden presenterades sa man från kommunens sida att det skulle leda till utveckling. Malin Nilsson ser ingen utvecklingen för barnen i Norra älvdalen i någon av utredningarna.
Emmeli Wikström påtalar att de tidigare uttalat en oro att deras barn ska användas som utfyllnad för att andra skolor ska fungera.
– Det upplever jag att jag känner nu.
Hon anser att förslaget är så dåligt att hon befarar att ännu fler därför kommer välja att sätta sina barn i friskola.
– Våra barn kommer splittras på flera olika friskolor, mer än idag. Vi har hört att det finns tankar på att starta friskola i Bredåker. Vi vill inget hellre än att få hit en skola för våra barn, så att de har närhet till hemmet och kan gå i skolan med sina kompisar i byn, säger Emmeli Wikström.
En friskola hänger på ett privat initiativ, men kommunen har rivit den gamla skolbyggnaden. Kommunen har sagt att moduler kan vara en tillfällig lösning.
– Det ger en bitter eftersmak när vi erbjudit oss att finansiera en renovering och modernisering av permanenta skollokaler. Det sänder dubbla budskap till föräldrarna. Stöttar man verkligen det förslaget eller är det en enkel väg ur en jobbig situation? säger Malin Nilsson.
Hon tycker att det var tråkigt att läsa den stora skolutredningen om tätorten då hon anser att formuleringarna är färgade av åsikter om vilket alternativ man tycker politiken ska gå på.
– Jag saknar innovation och framåtanda. Här är alternativet att göra som alla andra eller ställa stadsdelar och dess invånare mot varandra. Politiken kan omöjligt göra ett bra val med alternativen som presenterats.
Oavsett om det blir en skola i Bredåker eller inte är friskola ett alternativ.
– För oss som på norra sidan är våra tre närmsta skolor privata.
Malin Nilsson tillägger, att enbart närheten inte är avgörande.
– Jag vill ha mina barn på en skola där grannbarnen går, nära familj och andra människor som de känner och i en klass där läraren har förutsättningar att hjälpa alla att nå sitt bästa möjliga resultat. När det blir dags ser det just nu ut som att de privata alternativen kommer stå sig starkare än det kommunala.
Mimers Vittjärv, som driver friskolan Mimers Brunn i Vittjärv, meddelar att diskussionen och tanken på friskola i Bredåker finns, men att det är för tidigt att säga något ännu. Ingenting sker utan kommunikation med kommunen.