När smittspridningen på Sturegården i Boden var ett faktum, bestämde man sig för att inrätta en särskild covidavdelning på Garnisområdet, granne med korttidsboendet, för att skilja de smittade från de friska.
– Det har varit en omställning och en prövning. Vi har fått lösa saker efter som och jaga runt lite för att få tag i material och utrustning, berättar Anders Isberg.
Totalt tio äldre har vårdats på covidavdelningen under en treveckorsperiod.
– Från början var det fyra sjuka, men snart var det fler. Dessutom blev tre fjärdedelar av personalen sjuk.
Tre av de äldre som insjuknade har gått bort, övriga har tillfrisknat och på tisdagen började de återvända till Sturegården.
– Sjukdomen har haft ungefär samma förlopp som hos övriga befolkningen, så det har varit väldigt individuellt hur den har slagit. Men det är klart att de som bor hos oss, äldre och dementa, är extra sköra.
Han kan däremot inte uttala sig om i fall de smittade på covidavdelningen som har dött de senaste tre veckorna alla har avlidit av covid eller om det var av andra orsaker.
Hur var känslan när smittan bröt ut?
– Det var väl en känsla av ”åh nej”. Vi hade ju klarat oss väldigt bra under hela våren, sommaren och hösten, så folk började slappna av och tänkte att vi skulle klara oss. Men sedan blev den ena efter den andra smittad och snart var en hel avdelning smittad i stort sett samtidigt.
Oron för att smittan skulle komma in på äldreboendet har funnits ända sedan pandemin bröt ut, berättar han, och oron växte när de första fallen konstaterades och de insåg att det var stor risk att även personalen kunde drabbas – vilket också skedde.
Ändå låter han helt lugn och samlad när han talar om det.
– Att människor som vi jobbar med dör tillhör vår vardag, så för oss som arbetar här är det inte speciellt dramatiskt. Men det är väl som i samhället i övrigt, lite som peststämning, och i tre veckor har vi gått omkring med visir, munskydd och skyddskläder.
Att flytta äldre dementa kan i sig sprida en oro. Däremot tror han att det är få av de som han jobbar med som har kunnat sätta sig in i vad det innebär med covid eller har oroat sig för själva smittan.
Personalen i sin tur har varit bra på att hålla humöret uppe, tycker han.
– Jag tror att vi generellt som yrkesgrupp är väldigt bra på att hålla modet uppe. Men sedan reagerar vi ju lite olika. Det har funnits de som har känt mer oro.
Anders Isberg tillhör de i personalen som blev smittade. Han bor ensam och fick klara sig själv under de två veckor han var sjuk. Maten beställde han via hemkörning. Den första veckan var det ungefär som en vanlig influensa, berättar han, men sedan blev han sämre.
– Jag var ganska sjuk. Inte så att jag behövde fara till lasarettet, men det var inte långt ifrån. Jag hade ont i huvudet, i kroppen och hade hög feber. Så det var naturligtvis lite obehagligt, jag har aldrig upplevt något liknande.
De anhöriga haft besöksförbud sedan 13 december, men någon enstaka har fått komma när en patient har varit i palliativt skede.
Anders Isberg tycker egentligen att det borde ha varit besöksförbud under hela pandemin.
– Det är klart att ju fler människor som rör sig i de här miljöerna, desto större risk är det.
Vad tycker du om att vaccinet kommer först till äldreboendena i Boden?
– Det tycker jag låter bra.