Från och med 1 januari i år är containrarna för höbalsplast borttagna på Bodens återvinningscentraler. Istället fick lantbrukarna möjlighet att lämna in sin plast på Brännkläppens återvinningscentral under torsdag och fredag.
– Det vill ju till att man är ledig under de två dagarna. Man vill ju ha det snyggt hemma och inte ha en massa säckar med balplast stående på tomten under ett helt år. Det är som att man måste vara arbetslös eller pensionär för att ha tid att lämna soppor. Dessutom har jag inte fått någon information när inlämningen är nästa år, så man kan ju inte planera i förväg, säger hästägaren Katarina Lindgren som lämnade sin balplast på tippen under torsdag förmiddag.
Varken kommunen eller aktören Reagro kan inte ge besked om när inlämningen nästa år blir, eftersom det då är ett annat företag som har samarbetet med branchföretaget Svepretur.
Varför har ni inte en container året runt?
– Det är dubbelt så dyrt. Vi har siffror på att ungefär 90 % av det ensilage som säljs i Sverige blir återvunnet, så det här systemet fungerar bra, säger Erik Gustafsson på Reagro.
Det finns också möjlighet att få sin plats upphämtad på sin gård i två veckor efter inlämningen på Brännkläppen. Men då måste man ha anmält det till entreprenören Reagro i förväg. Och är vikten plast mindre än 10 ton kostar en hämtning 3640 kronor.
– Jag har ringt till kommunen och frågat, men ingen har upplyst mig om det. Dessutom blir ju det väldigt dyrt för mindre hästägare, säger Katarina Lindgren.
Det ensilage som är köpt utanför Sveriges gränser får inte återvinnas under insamlingsdagarna. För att lämna in plasten måste därför kvitto på inköpta balar visas upp, så att det försäkras att det är en svensk leverantör.
Varför får man inte lämna in till exempel finskt balplast, som flera svenska hästägare köper?
– De som köpt balar av utländska bönder har ju kommit undan billigare eftersom de inte betalt återvinningsavgiften på 95 öre per kilo. Så om de lämnar in balplasten gratis åker de ju snålskjuts, säger Erik Gustafsson på Reagro.
Men om man betalar?
– Det finns inget system som gör att vi kan ta betalt på plats. Det borde man ha tänkt på innan man köpte balarna, säger Svepreturs vd Håkan Pettersson.
Katarina Lindgren håller inte med.
– Det finns ju inget förbud att köpa utländska balar, då borde man också ha möjlighet att återvinna dem. Man kan ju undra vad som händer med den plasten. Det är så dåligt skött. Det är svårt att vara hästägare när det är såhär. Jag tror inte att kommunen har ställt tillräckligt med krav på aktören, säger hon.
Lars Nilsson, ordförande i miljö- och byggnämnden på kommunen, uppger att de arbetar med frågan.
– Det är ett problem att det inte finns någonstans att lämna balar som är köpta i utomlands, det måste vi lösa. Vi har också sett att inlämningsperioden behöver förlängas, två dagar är för kort. Vi tittar på det nu, men jag vågar inte säga något fast datum när vi vet mer, säger han.