Det är ingen skillnad på den tekniska bevisningen i tingsrätten eller hovrätten. Men eftersom den tekniska utredningen är bristfällig har hovrätten dömt till den åtalades fördel för att det rått osäkerhet kring händelseförloppet.
– Jag kan hålla med om att det inte skedde en ordentlig brottsplatsundersökning efter olyckan. Men jag anser ändå att de gjort en felbedömning av den bevisning som lades fram. Jag håller med tingsrätten i deras bedömning av vittnes utsagor tillsammans med det som fanns i Evidenz utredning och skadornas placering på bilarna. Hovrätten borde ha fällt den åtalade för vållande till annans död, säger kammaråklagare Ulrika Schönbeck.
Enligt henne ställs höga krav i trafiken att man som förare ska hålla uppmärksamhet och uppsikt framåt i trafiken.
– Under alla förhållanden är det viktigt att man som bilförare har uppsikt och uppmärksamhet framåt och min uppfattning är att den nu frikände bilföraren har brustit i detta. Man ska kunna räkna med att det kan stå hinder på vägrenen. Vilket jag anser att den omkomne Karl-Erik Hedin stod på. Därför anser jag att den friande skulle ha fällts för det här brottet. Det togs inte tillräcklig hänsyn till de vittnen som iakttagit att Hedins bil var placerad på vägrenen, säger Schönbeck.
Enligt henne kommer inte målet överklagas vidare upp till Högsta domstolen (HD).
Den åtalades försvarsadvokat Carolina Nilsson är nöjd med hovrättens dom som friar hennes klient.
– Vi anser att hovrätten gjort en riktig bedömning till skillnad från tingsrätten. Både beträffade hastigheten och även placeringen på bilen liksom min egen klients agerande vid händelsen, säger Nilsson.
Vinner ni målet tack vare polisens misstag i utredningen?
– Det är ju åklagaren som har bevisbördan i brottsmål. Det är också åklagaren som ska visa att min klient i detta fall gjort sig skyldig till brott. De påståenden som åklagaren hade om min klients oaktsamhet menar i detta fall hovrätten inte höll. Det är ju så det ser ut i brottsmål. Om inte bevisningen håller då frias man.