Det är morgon en precis helt vanlig dag på Prästholmsskolan. NSD besöker förberedelseklasserna där.
Adnan Hamwi kommer in på första lektionen och tittar på läraren Anu Kinnunens skor.
– Du har samma skor som Pippi.
Anu Kinnunen har hand om barnen i årskurs 1-2.
Mallak Ahmad Neqresh har med sig en ritning som hon ger till Anu. Teckningarna har hon ritat när familjen varit på besök på Migrationsverket.
Eleverna jobbar med svenska och matematik.
Adnan Hamwi är åtta år och har gått ett par månader på skolan. Hon tycker att det bra och inte så svårt. Bäst tycker hon om ämnet svenska.
I läraren Britt Nilssons klass, årskurs 3-4, har de ordförståelse. Men bilder och mycket kroppsspråk jobbar Britt tillsammans med eleverna.
– Vad är det? frågar hon klassen.
– En rutschkana, svarar Hodan Abdirahman, som tyckte att det var lite läskigt att åka.
De lär sig nya ord, men repeterar också tidsorden, såsom först, därefter och sedan.
Mohammad Al Khawaldah tycker skolan är bra. Matematik, svenska och engelska är favoritämnena. Men han gillar också att gå till badhuset i Boden och simma.
Hodan Abdirahman skyndar sig och är jätteglad för nu står det musik på schemat och de ska få spela blockflöjt. Musikläraren Karin Johansson håller i den lektionen som inrymmer mycket sång- och musikglädje och skratt.
Samtliga lärare i förberedelseklasserna har vidareutbildning i svenska som andra-språk.
– Vi är kunnig på att bedöma barnen språkutveckling. Här ser vi resultat väldigt fort, säger Anu Kinnunen.
Magdalena Fredriksson, lärare i årskurs fem och sex, säger att elever upplever skolan som rolig.
– Skolan är oerhört viktig, både för barnen och deras föräldrar, säger Britt Nilsson.
Därav följer en stor respekt.
– Föräldrarna ser skolan som värdefull för sina barn och sina barns framtid.
De är ett 30-tal elever, men det varierar. De har haft uppåt 100, men inte i år. Då hade de hela grundskolan. Nu undervisar de ettan till sexan på Prästholmskolan.
Anu Kinnunen förklarar att syftet med förberedelseklasserna är att eleverna ska lära sig förstå och kommunicera på svenska, så när de efter cirka ett år börjar i den ordinarie undervisningen ska kunna följa de kraven som ställs där.
Men tiden förberedelsen tar varierar mycket beroende på kunskap och skolbakgrund.
Magdalena Fredriksson säger att de jobbar med att bygga upp basordförrådet som de svenska barnen redan har och skolspråket, det vill säga begrepp och fackspråk som används inom olika ämnen.
– Svenska barn kan omkring 8 000 ord när de börjar i skolan. Våra barn har samma ordförråd men på sitt modersmål.
Barn lär sig mellan 3 000 och 4 000 nya ord per år under mellanstadietiden.
Britt Nilsson tillägger att skolorden är viktiga för att klara vardagen i skolan.
– Det är också mycket viktigt att de talar om när de inte förstår. Vi lärare måste vara väldigt tydliga både språkligt och kroppsligt. Jag försöker jobba utifrån ett genrepedagogiskt perspektiv (se faktaruta reds. anm). Här på skolan är det dessutom viktigt att få med regler och rutiner under skoldagen. Barnen har gått här olika länge och lär av varandra.
Anu Kinnunen poängterar att de har en stor andel elever som vare sig kan läsa eller skriva, därför jobbar de även med läs- och skrivinlärning.
– Om barnen inte tidigare har deltagit i en organiserad verksamhet måste hela gruppen ta hänsyn till det. Gruppfostran handlar om att alla ska kunna fungera i grupp och är en stor del av undervisningen. Här är det aldrig någon paus.
Precis när hon säger det knackar det på dörren in till det lilla personalrummet och utanför står en grupp elever. Britt går ut till dem.