– Det absolut viktigaste i vårt arbete med samhällsomvandlingen i Bodens kommun är att få människor att flytta hit, säger Claes Nordmark.
Ändå måste han konstatera att under stålverkets uppbyggnadstid kommer det arbeta många i Boden som troligen bara vill stanna under själva byggtiden.
– De flesta som vi tror kommer att flytta hit är de som ska jobba på stålverket när det är klart och i alla andra nya jobb som växer fram som en effekt av stålverket.
Att människor bosätter sig i kommunen permanent är a och o för Bodens framtid, menar han.
– Vi behöver få fler människor som är aktiva i föreningslivet, som kan ta jobb, framförallt i välfärdsyrken där vi i dag har brist på personal, och vi behöver bli fler som betalar skatt så att vi kan fortsätta stärka Boden på olika sätt.
Kommunen tecknade nyligen ett avtal med H2 Green Steel om att bolaget ska få bygga 3 000 tillfälliga entreprenörsbostäder på kommunal mark.
Har ni känt någon tvekan inför att bidra till att skapa så här många tillfälliga bostäder?
– När det ska hit så många människor och bygga på stålverket och bostäderna måste vara klara så snabbt hinner man inte bygga permanenta bostäder till alla.
Men, betonar Claes Nordmark, byggandet av permanenta bostäder är också i full gång.
– Det byggs redan mycket och tempot kommer gå upp ännu mer.
Fram till 2030 ska 3 200 nya permanenta bostäder vara på plats, vilket krävs om kommunen ska växa från dagens 28 000 kommuninvånare till 33 000 invånare, vilket är målet.
– Vår högsta prioritering just nu är samhällsomvandlingen som syftar till att Boden ska bli ännu mer attraktivt att bo i, det vi kallar "det goda livet", så att folk som bor här ska stanna kvar och att nya ska flytta hit.
I samhällsomvandlingen samarbetar kommunen med H2 Green Steel, men även med Försvarsmakten.
– Vi vill ju också att soldater och officerare ska vilja bosätta sig i Boden när Försvarasmakten växer.
Förskola, skola, vägar, nya bostäder, detaljplaner – allt behöver vara på plats inför den väntade befolkningsexplosionen, berättar han, och det kommer att vara utmanande år för kommunens ekonomi.
– Vi ska satsa på att de ska vilja bo här men då måste det också finnas något att komma till.
Behöver ni låna pengar?
– Ja. 2023–2024 lägger vi en budget som enligt prognosen kommer gå mellan 150 och 200 miljoner kronor back. En stor del av de pengarna behöver vi låna innan det vänder igen. Men det är bara prognosen. De senaste åren har det alltid gått bättre än prognosen.
Pengarna lånar man från Kommuninvest, ett svensk kommunalägt kreditmarknadsbolag.
– Vi måste låna för att ta det här utvecklingsklivet. Det handlar ju om ett 20-årskliv som vi ska ta på tre, fyra år.
Känner du ingen oro över att inte alla dessa människor kommer vilja bo i Boden utan hellre vill veckopendla?
– Den oro den jag kan känna är att vi inte har nog med bostäder på plats när folk vill flytta hit, men får vi det så kommer folk att flytta hit.
Har du tänkt på att det kan vara 30 grader kallt på vintrarna och att folk kanske inte vill bo i ett sådant klimat?
– Det är klart att det lite läskigt att göra den här satsningen, men vi måste tro på oss själva. Vi leder väldens gröna industriella revolution. Folk både i Sverige och i världen ser att det är här det händer.