Killen som ska rädda liv

Det finns sex lavinhundar i Norrbotten och Nemårs Killen, en sexårig schäferhane, är en av dem.
Det är en solig och litet blåsig dag i mitten av mars i Björkliden och Killen har inlett sitt sökande på fjället. Han snor raskt fram med nosen i luften och rätt snart har han fått vittring på något.
Han springer dit och markerar genom att gräva och ge skall. I ett hålrum under snön ligger en person som gömt sig.
- En lavinhund är ett otroligt hjälpmedel. Lukten av människan tränger upp ur snön och förs vidare med vinden, hundens nos är svårslagen. Han springer och söker av ett stort område snabbt, säger hundföraren och polismannen Niklas Grönli.
Tycka om människor
Fjällräddningens hundar har utbildning i lavinsök under en vecka varje år. Hundarna och deras förare prövas och godkänns av polisens provledare innan de kan börja arbeta inom fjällräddningen.
- En lavinhund ska vara tillgänglig och öppen, ha bra söklust, hög arbetsvilja och tycka om människor. En hund som avskyr människor vill inte söka efter dem, säger provledaren Karl-Erik Alatalo.
Den ska dessutom tåla sträng kyla och ha bra kondition. Därför är schäfrar väl lämpade för uppgiften.
- Schäfer är en bra allroundhund, brukshundar överhuvudtaget, säger Karl-Erik Alatalo.
Viktig vecka
Både civila hundar och polishundar deltar i övningen. Camilla Stigaeus är hundförare vid Kirunapolisen.
- Hunden är verkligen tidsbesparande vid en lavin och de tycker oftast att sök är kul, säger Camilla Stigaeus.
Hur viktig är övningsveckan?
- Utan den finns det inga lavinhundar. Det är svårt att iscensätta den här situationen själv, det behövs mycket folk. Då är övningsveckan väldigt viktig, närmare ett verkligt scenario kommer vi inte, säger Niklas Grönli.
Att det finns civila lavinhundar tillgängliga är också mycket viktigt.
- Det är ju tiden man har emot sig om det går en lavin. Då är det en fördel att bo i området och vi ser gärna flera lavinhundar i Abisko-Riksgränsenområdet, säger Niklas Grönli.
Christer Köhler bor i Abisko och jobbar som lärare i byns skola och ibland som skidinstruktör i fjällanläggningarna.
Han är med i fjällräddningen och har dessutom en hund som var både grundutbildad och lavintränad när han tog över den från Jonas Kojan, tidigare platschef i Riksgränsen.
En gång lavinhund...
Förutom den årliga lavinträningen tränas hundarna under fritiden.
- Träningen är mest intensiv när de är små. När de väl lärt sig det sitter det, då gäller det bara att hålla det fräscht, säger Christer Köhler.
Varför är du med
i fjällräddningen?
- Att få hjälpa till och göra nytta när man ändå bor här och har kunskap om att röra sig ute på ett säkert sätt.
När larmet går får fjällräddarna närmast det aktuella området reda på det via ett datasystem som är kopplat till mobiltelefonerna.
- Är vi tillgängliga när ett larm går så rycker vi ut. Men vi har inte ständig jour och behöver inte uppehålla oss där vi bor hela tiden. Vid extrem lavinfara kan det hända att vi sätts i beredskap och får ersättning för det, säger Christer Köhler.

Killen som ska rädda liv

Polishunden Killen är en hejare på att söka efter försvunna personer i laviner. Han är en av flera lavinhundar som nyligen har utbildats och kontrollerats i Kirunafjällen.