Från Rivieran till Båtskärsnäs
Tänk dig att lämna flärden på franska rivieran för ett nytt liv i gamla sågverkssamhället Båtskärsnäs.Makarna Gilles och Lorraine Vautherot har gjort just det.De säljer snö, kyla och exotiska upplevelser till - bland andra - sina landsmän.- Ju kallare desto bättre, säger Lorraine Vautherot och skrattar gott.
Gilles och Lorraine Vautherot älskar vinter, snö och kyla. De tar gärna på sig snöskorna och ger sig ut på en promenad på isen.
Foto: Göran Ström
- Vi var med på ett midsommarparty kort efter det att vi flyttat hit och vi fick ett väldigt fint välkomnande. Byborna är så snälla och fina, vi kände då och känner nu att vi har hamnat rätt, berättar Lorraine Vautherot på engelska med fransk accent.
Makarna förstår och talar svenska, men inte tillräckligt för att känna sig bekväma.
- Vi studerade svenska med SFI i tre månader, men sedan var vi tvungna att jobba vidare med huset i stället.
Det stora bygget
"The Lappish old post" har fått en rejäl ansiktslyftning:
På entréplanet finns kafé, servering och en souvenirhörna och på övre planet två uthyrningslägenheter.
Lägenheterna är genomgående i furu: väggarna, taket, till och med dörrarna är klädda i trä och möblerna är i samma stil.
- Det är den här stilen som efterfrågas, det är så här fransmän, spanjorer och italienare förväntar sig att det ser ut när de kommer hit. Trä förknippas med snö, kyla och äventyr, dessutom passar det bra här med tanke på historien, säger Gilles Vautherot.
Hyrde i Sangis
Det här med att börja om på en helt ny plats känner makarna väl igen.
De lämnade Frankrike och bodde på spanska Menorca i fyra år innan de - mest av en slump - via en ny bekant från Sangis fick höra talas om norra Sverige och dess möjligheter.
- Vi hyrde hus i Sangis under semestern och trivdes väldigt bra, säger Gilles Vautherot.
- När vi fick chansen att köpa gamla posten i Båtskärsnäs tänkte vi "why not", säger Lorraine Vautherot och skrattar.
Franskt i posthuset
Gilles Vautherot är dykare och marinbiolog, Lorraine Vautherot är konsthantverkare.
Det är inte uppenbart att dessa två skulle ta sig an ett gammalt posthus i en liten by i Kalix kommun och starta ett crêperie där.
Att locka till sig människor med fransk mat var den första idén, att bygga om posthuset till "bed and breakfast" var den större idén.
Iordningställandet har kostat tid och pengar och makarna medger att det emellanåt känts som ett för stort projekt.
- Visst har jag känt "hjälp, det här är för stort för oss, vad har vi gett oss in i", säger Lorraine Vautherot.
Mörker och kyla
Turisterna kom och fortsätter att komma. Det är svenskar och norrmän, italienare och spanjorer men framför allt fransmän.
Mörkret fascinerar, dagarna som är lika mörka som nätterna, och vattnet (havet):
- Många smakar på vattnet och förvånas över att det inte är salt och över att det har samma färg som whisky, säger Gilles Vautherot.
Kylan skrämmer och utmanar och ju kallare, desto bättre.
Gädda och mera gädda
Vautherots samarbetar med Ola Rokka, renägare i Överkalix, och med andra entreprenörer, men det mesta sker i egen regi.
- Fransmän är ofta äventyrliga och de gillar skoteraktiviteter, att åka skidor och hundspann och gå på isen i snöskor. De tycker också om att pimpla på isen, säger Gilles Vautherot och berättar vidare om lagom heta bastubad och grillkvällar
i kåtan utanför.
Vitlöksmarinerad gädda uppges vara en delikatess som gått oss svenskar förbi, även queneller (franska; små äggformade fiskbullar i det här fallet gjorda av gädda som mals ner) återstår kanske för oss att upptäcka.
Tid för äventyr
Makarna Vautherot spänner på sig snöskorna och vi ger oss ut på isen.
Det är femton grader kallt, det frasar härligt under skorna, luften och himlen är underskön och vidderna till synes ändlösa.
Det är lätt att förstå att vintern lockar flest turister - och att den är familjen Vautherots favorittid.
- Jag föredrar vintern, vi har fler aktiviteter och turisterna efter-
frågar äventyr på ett annat sätt än på sommaren då människor gärna gör saker - åker på cykeltur eller och badar - på egen hand, säger Gilles med medhåll av Lorraine som tillägger "allt lever upp på vintern".
Tid för relax
I förrådet står kronskidorna "vita blixten" uppradade, de har sannolikt gått på säsongsvila.
Det våras på våra breddgrader och sommaren är inte långt borta.
- Nu är tid för "relax" säger Lorraine Vautherot som sysselsätter sig med att skulptera, och måla, på keramik om kvällarna.
Sommarens gäster kommer i början av juni och säsongen pågår till slutet av augusti.
Men - även om det känns avlägset nu - en ny vinter kommer förr än vi anar.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!