En givande vandring genom Baskeri
BÅTSKÄRSNÄS. Båtskärsnäs - eller Baskeri som byn heter i folkmun - har en relativt kort men mycket spännande historia.Snart är det dags för Baskeridagarna med en mängd aktiviteter.- Här försöker vi göra mer än bara ha marknad, säger Bertil Helin, en av byns eldsjälar.
De flesta gamla byggnaderna är borta men familjen Orres bagarstuga finns kvar.
Foto: bosse johansson
- På 75 skyltar visar vi bland annat var alla gamla hus stod, med hjälp av kartor från 1896 till 1934, säger Bertil Helin.
Född i ladugård
Han är 82 år och flyttade som pensionär hem till Baskeri där han är född - i en ladugård:
- Det var vanligt att man byggde om ladugårdar och förråd för att få tak över huvudet.
Under vandringen kan vi leva oss in i hur det var i Baskeris barndom. På en skylt berättar August Wikström, NSD-legendaren Kalle Wicks pappa, om "Betlehem":
"Vi startade i ett rum i en stor tvåvåningsbarack vid namn Betlehem. Där var tapetserat med gamla tidningar".
Förmodligen var det mest Flamman - det dröjde innan NSD blev stark konkurrent.
- Betlehem och de flesta andra gamla byggnader är borta nu. Det var därför vi ville dokumentera det, säger Bertil Helin.
Soldat med tolv barn
På en annan skylt ser vi Johan Jakob Bergström som ägde fastigheten Båtskärsnäs 1. Han var ättling till förste bosättaren, Anders Andersson-Orre.
- Orre var soldat och hade tolv barn. Han dog efter ett år i byn och man kan tänka sig att det var svårt för hustrun. Hon blev ensam med barnen och på den tiden fanns ju inga barnbidrag.
- All tid gick åt att skaffa mat så man kunde överleva. Fisket var som tur var otroligt bra på den tiden. Det var innan industrierna förorenade vattnet.
På Ängören fanns Fortuna sågverk med fem arbetarkaserner, tre affärer och café. I Baskeri fanns ett tjugotal kolmilor, framför allt på Kolbacken.
På räls - och i luften
Därifrån gick en rälsbana till sågen och Bertil Helin minns även linbanan som transporterade flis till Axelsvik:
- Man började tillverka träflis då kolperioden var slut. Flisen gick till Karlsborg, vintertid med slädar på isen.
Baskeri är mest känt för sågverkseran som började under andra halvan av 1800-talet. Karl Bergbom var huvudägare i bolaget Bergbom, Svanberg & Co. Första sågen drevs med ångmaskin.
- Vi fick ström tidigt här i byn, tack vare ångturbinen. Jag kommer ihåg att jag som pojke satt och läste under glödlampan. Den var på 25 watt och fanns mitt i köket; man skulle var sparsam med strömmen.
Gott om virke
Även vatten och avlopp byggdes väldigt tidigt - det var 1937 och först i kommunen.
Första "riktiga" skolan byggdes 1899. Det var ett grant hus med torn och låg ungefär där kommunalrådet Robert Forsberg har sin villa.
- Jag gick själv i skola där. Men sista terminen i sexan gick jag i nya skolan, minns Bertil Helin.
Bolaget stod för virket till gamla skolan.
- Dom hade ju gott om virke men inte var det lätt för bolaget att börja bygga 100 hus, förutom sågverket.
Segelsjöfarten var mycket stor. Det kunde ligga tolv stora fartyg samtidigt på fjärden mellan Haparandakajen och Risön.
- Det känns bra att Norrkust Marina finns på gamla sågverksområdet. Det är en fin anläggning som tar hand om båtar långväga ifrån.
Fyra personer hjälps åt med att sätta upp de 75 informationsskyltarna lagom till Baskeridagarna.
- Det blir drygt, det är bara sten i backen, säger Bertil Helin leende.
Enbart materialet har kostat över 10 000 kronor men det bekostar landstingets kulturdivision.
Sista jobbet
Allt arbete är givetvis ideellt.
- Eva Stålnacke har forskat och tagit fram uppgifter om de gamla kåkarna, till exempel vem som bott där. Sedan har vi hjälpts åt att snoka fram bilderna, säger Bertil Helin.
Att tillverka skyltarna har varit Bertils uppgift - ett drygt men roligt arbete hemma i uthuset.
- Det blir mitt sista jobb. Sedan ska jag ta hand om kåken och se mig omkring, runt om i Sverige och världen. Man måste passa på så länge man ser och hör.
Så jobbar vi med nyheter