Partiet har sedan starten 1993 profilerat sig i frågor som jämställdhet och kvinnors rättigheter.
Hur står det till med jämställdheten i det samiska samhället?
– Den är väl ganska jämförbar med den svenska världen i stort, men går vi till renskötseln och de traditionella näringarna så lämnar det lite mer att önska. Vi har fortfarande en rennäringslag som är snedvriden och som missgynnar kvinnor säger Christina Åhrén.
Som exempel nämner hon husbondesystemet. Det innebär att den som har sin huvudförsörjning utanför renskötseln tillskrivs en husbonde som sköter renarna och röstar för personen i samebyns angelägenheter.
– Samebyn utser vem som har sin huvudsakliga inkomst utanför rennäringen. De allra flesta gångerna är det kvinnorna, som därmed får mindre rösträtt.
Min Geaidnu förespråkar lokal förvaltning av mark och vatten.
– Vår grundsyn är att alla samer ska födas med lika rätt. Sedan måste rättigheter förvaltas och det måste även samerna vara medvetna om. Varenda same kan inte springa runt i fjällen och jaga älg, men man ska ha samma rätt från början.
Hälsofrågan är viktig för Min Geaidnu, som vill stärka primärvården för att hjälpen ska kunna komma snabbare. Psykisk ohälsa och höga självmordstal bland samer oroar.
Vilka är orsakerna till den psykiska ohälsan?
– De man främst har analyserat är renskötarna. Ekonomin inom renskötseln är dålig, det är stort rovdjurstryck, man har många frågor på sitt bord, samtidigt som man känner ett enormt kulturellt ansvar och då blir det till sist för mycket.
Klimat- och miljöfrågor står också högt på agendan.
– Det är jättekomplicerade frågor. Vi drabbas nästan först av klimatförändringarna men vi drabbas samtidigt också av klimatomställningen med vindkraft, gruvor och skogsnäring.
Vad kan ni göra?
– Där det bara att jobba mot regeringen och försöka få dem att förstå att det måste finnas någon form av balans i allt det här. Vi kan inte vara både de som drabbas hårdast och de som står för hela lösningen, utan att kompenseras. Vi får faktiskt ingenting tillbaka utav det vi ger upp.
Samverkan kan vara en väg till större inflytande.
– Våra frågor går ofta ihop med vanliga Norrlandsfrågor. Där måste vi bli bättre på att samarbeta med regioner, kommuner, föreningar och organisationer som har samma intressen. Det har sametinget varit alldeles för dåligt på.