Vaccinet var inte Löfvens förtjänst

Susanna Kierkegaard har en bakgrund som politisk tjänsteman i Europaparlamentet.

Sverige 21 november 2020 06:01
Detta är en ledarkrönika. NSD:s ledarredaktion är socialdemokratisk och bildar opinion för arbetarrörelsens grundvärderingar.

Bakom Stefan Löfven hängde två trötta flaggor. 

På presskonferenserna kompletteras Sveriges blågula av EU:s stjärnprydda, en påminnelse om att vi inte går igenom den här pandemin ensamma. 

 

Pressträffen i tisdags handlade om vaccin mot Covid-19. Statsminister Löfven och socialminister Lena Hallengren (S) meddelade att regeringen ingått i ett avtal om att köpa vaccin så det räcker till alla svenskar över 65 år. 

Media rapporterade snabbt om saken, i Dagens Nyheter med rubriken “Sverige har säkrat avtal med ytterligare vaccinbolag”. Svenska Dagbladet skrev att “regeringen köper vaccin från Pfizer” och Aftonbladets läsare fick veta att “om de vaccin som Sverige ingått avtal med godkänns kan vaccinering börja tidigast i januari”. 

 

En väsentlig del av nyheten saknades dock i rapporteringen: det var inte Löfven eller regeringens förtjänst att Sverige snart kan få tillgång till vaccin. 

Avtalet med tillverkaren har skrivits av EU-kommissionen. Regeringen har helt enkelt tackat ja till sin andel av de doser vaccin EU förhandlat fram. 

 

Sveriges långsiktiga relation till EU försämras om regeringen bara lyfter unionen i negativa sammanhang – till exempel under budgetförhandlingarna, då Sverige slåss mot sina samarbetspartners för att behöva bidra så lite som möjligt till det gemensamma projektet. 

När EU gör något positivt glömmer man lätt bort att nämna var pengar och initiativ kommit ifrån. 

 

Svenskarna minns kanske kalabaliken som uppstod i våras, när flera EU-länder stoppade export av skyddsutrustning och gränser stängdes tillfälligt. 

Frågan är hur många som känner till att EU sedan dess jobbat hårt för att täcka de hål i krisberedskapen som fanns.  

 

Sedan dess har EU samordnat och underlättat tillverkning av produkter som desinfektionsmedel, munskydd och skyddsutrustning enligt gemensamma säkerhetsstandarder. 

Ett EU-gemensamt lager av nödmateriel har upprättats och akuta insatser riktats mot de värst drabbade regionerna. 

 

Strandsatta EU-medborgare har fått hjälp att komma hem under krisen, eller erbjudits vård i andra EU-länder när det behövts. De vars flygresor ställts in har kunnat få pengarna tillbaka tack vare EU:s regler om passagerares rättigheter. 

Den ekonomiska delen av krisen ska man hantera genom en exceptionell återhämtningsfond nästa år. Och så får vi förhoppningsvis ett vaccin snart. 

 

Man behöver inte tycka att allt detta är bra, men vi bör åtminstone diskutera det. 

Annars begår svenska politiker samma misstag som de brittiska. De klagade på EU:s negativa sidor under flera decennier, tog själva åt sig äran för de positiva delarna av medlemskapet – och belönades med Brexit. 

 

EU-länderna har haft en tuff vår, men unionen lärde sig av erfarenheten. Samarbetet och krisberedskapen stärktes. 

Nu återstår för svenska politiker att börja ta EU på allvar – ska vi kunna hantera gemensamma kriser i framtiden måste EU få vara mer i samhällsdebatten än en dammig fana i bakgrunden. 

Susanna Kierkegaard

Ämnen du kan följa
Läs mer!
Kalix

Larm: Bil i diket på E4 vid Kalix

Norrbotten

Väder: Ner mot minus 15 och lite snö i helgen

Norrbottens län

Stopp på E4 på grund av singelolycka med en personbil

Norrbottens Affärer
Ekonomi, näringsliv & finans

Högtryck i julhandeln — paketet kan dröja

Vetenskap & teknologi

Detta avgör risken för att du ska smittas

Visa fler