Magnus Karlberg, professor i maskinkonstruktion vid Luleå tekniska universitet.
Redan 2014 började Magnus Karlberg och hans kollegor vid Luleå tekniska universitet skissa på skogsmaskinen, eller terrängfordonsplattformen som är dess korrekta benämning. Sedan dess har han tillsammans med andra forskare och studenter vid universitetet arbetat för att göra fordonet så smart och robust som möjligt.
Nu är det dags för premiär i skogen.
– Syftet är att göra tester inom en rad områden för att utveckla autonom teknik för maskiner och annan utrustning som används i jordbruk och skogsbruk. Det som gör vår maskin unik i sitt slag är just flexibiliteten att testa olika utrustning, att byta ut drivlinor och aggregat och annat, säger Magnus Karlberg, professor i maskinkonstruktion vid Luleå tekniska universitet.
Maskinen kan styras med fjärrkontroll men också programmeras för att arbeta helt på egen hand.
– Vi har ersatt allt det människan gör med intelligens på maskinen; med datorer som jobbar ihop och styr den. Förutsättningarna att maskinen blir bättre än människan finns där, och det ska vi nu testa, säger Magnus Karlberg.
För tillfället drivs den med biodiesel och är byggd utan förarhytt, men med konventionell drivlina, kran, pendelarmar och sensorer.
– Ett autonomt fordon måste kunna uppfatta sin omgivning. Vi har utrustat maskinen med sensorer för att den ska kunna fatta bra beslut och för att öka säkerheten. Om det till exempel kommer en människa för nära ska den stänga av sig själv.
Den förarlösa maskinen möjliggör en rad forskningssamarbeten med bland annat skogsbolag och lärosäten både i Sverige och utomlands. Forskare undersöker till exempel hur markberedning och transport av biomassa kan ske på ett mer hållbart sätt.
– I skogen är markskador ett stort bekymmer och vi vill avsevärt minska andelen yta på hyggen som påverkas. I ett av våra projekt jobbar vi ihop med svenska skogsbolag om att göra markberedning på ett helt annat sätt än i dag, säger Magnus Karlberg och fortsätter:
– Vi studerar även produktiviteten. Hur går det att göra olika operationer så effektivt och billigt som möjligt, men ändå skonsamt för miljön och socialt bra? Det är forskningsfrågor för att möta de utmaningarna vi jobbar med. Med maskinen kan vi göra tester och se att det fungerar i verkligheten och inte bara i en datormiljö.
Forskarna menar att förarlösa fordon kommer att förändra både jord- och skogsbruk, bland annat genom att göra det mer hållbart och säkert.
Men det är fortfarande ett antal år bort innan dessa fordon blir vanliga på våra hyggen.
– Människan kommer finnas med även när de här fordonen går autonomt i skogen, men kommer att göra andra saker. I stället för att sitta i hytten kanske man är en bit bort och styr flera fordon via reglage, säger Magnus Karlberg.