Enligt Tanya Jendersen har personer/tolkanvändare rätt till tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade, i enighet med Hälso- och sjukvårdslagen. Det finns en prioritetsordning, där så kallade oåterkalleliga situationer har första prioritet, exempelvis vid bröllop, begravningar och hälso- och sjukvårdssituationer. Andra prioritet har situationer som kan ombokas inom rimligt tidsperspektiv när det gäller sjukvård, rättsväsende, myndigheter, skola och barnomsorg, samhällsservice och familjehögtider. Prioritet tre är fritid, som social samvaro och mötesträffar. Tanya Jendersen bekräftar att det råder stor brist på teckenspråks-, dövblindtolkar och skrivtolkar i såväl länet som landet.
– I år går det ut ca 20 färdigutbildade teckenspråkstolkar i landet om jag inte missminner mig, och totalt behövs runt 30 nya tolkar. Då kan du gissa hur många av dessa 20 som kommer till Norrbotten, säger hon och påpekar att det är särskilt svårt att rekrytera till länet då utbildning saknas här.
Tanya Jendersen konstaterar att det är ett stort bekymmer, inte minst för kommunerna, när det saknas teckenspråksutbildad personal. Rent allmänt kan den teckenspråkstalande som inte får kommunicera på sitt språk få försämrad kognitiv funktion.
– Man får uttala sig väldigt försiktigt generellt, för alla människor olika. En del är mer introverta och föredrar att läsa och hittar andra kommunikationsvägar än teckenspråk. Andra är mer extroverta och behöver mer tid för teckenspråk som kommunikation. Men kommunikation i sig är ett fundament för den kognitiva utvecklingen och kommunikation är nödvändigt för att hålla upp hjärnans utveckling. Kommunikation är naturligtvis också väldigt viktigt rent socialt, hälsomässigt och mänskligt.