Det var en tidning i södra Sverige som först berättade att den manliga prästen blev av med sin prästtitel. Anledningen var att han under sin tid som kyrkoherde ska ha inlett en sexuell relation med en minderårig pojke – mellan 15–18 år gammal – som han träffat på internet.

Enligt kyrkans egen utredning av händelsen har mannen även polisanmälts för ”oaktsam våldtäkt” mot pojken. Polisutredningen lades emellertid ner i brist på bevis. Efter att mannen förlorat sin prästtitel flyttade han till Norrbotten och började arbeta som grundskolerektor. I skolorna han ansvarar för finns elever från förskolan upp till nionde klass.

Händelsen med pojken ska enligt kyrkans utredning ha uppdagats när domkapitlet i det stift där mannens församling låg fick in en anmälan mot honom. Enligt utredningen ska den minderårige pojken ha berättat om relationen med mannen för en annan person, som i sin tur gjorde anmälan. Personen som gjorde anmälan uppgav också att pojken har farit illa av relationen med prästen.

I utredningen uppges att anmälan ledde till att prästens dator och mobiltelefon beslagtogs. På dem hittades då sexuellt och pornografiskt material. Den minderårige pojken skickade senare även en chatt-konversation till utredningen. I den fanns det – förutom många textmeddelanden mellan pojken och prästen – även bilder och en videofilm föreställande pojken. Utredningen uppger att pojken på bilderna och i videon befinner sig i olika ”sexuella situationer”.

Efter utredningen beslutade domkapitlet att frånta mannen hans rätt att utöva prästyrket – en så kallad avkragning. De motiverade bland annat sitt beslut med att pojken var en ”sårbar individ” under relationen till mannen.

Han hade då redan sagt upp sig från sin tjänst som kyrkoherde. Senare överklagade han domkapitlets beslut till Svenska kyrkans överklagandenämnd. I sin överklagan uppgav han bland annat att avkragning var en ”alltför sträng” påföljd. Överklagandenämnden ändrade emellertid inte domkapitlets beslut.

Enligt prästens Facebook-profil har han som kyrkoherde bland annat arbetat med konfirmander. I det personliga brev som bifogades i hans ansökan till tjänsten som rektor nämner han inte händelsen med pojken eller utredningen som gjordes.

I stället står det att han har arbetat som präst men nu ”har tagit en paus och vill testa att använda mina erfarenheter inom nya områden och satsa på det pedagogiska ledarskapet”. När vi når honom via telefon svarar han på det nummer som han använder i tjänsten.

Vad säger du om anklagelserna mot dig, som gjorde att du blev av med din prästtitel?

– Jag vet inte vad jag ska säga. Jag har inga kommentarer.

Vad har du berättat för din nya arbetsgivare?

– De vet att jag blev anmäld till domkapitlet, men inte mer. Men jag har för avsikt att berätta mer.

Har du då haft som avsikt att berätta om hela händelsen?

– Det beror på vad arbetsgivaren vill veta.

Hur är anklagelserna mot dig förenliga med ditt nuvarande arbete som rektor?

– Ge mig en sekund så ska jag svara.

Mannen är tyst under en längre period. Sedan fortsätter han:

– Eftersom den händelsen inte har upprepat sig – och det var några år sedan –, så ser jag inte hur den skulle påverka något nu. Jag har inte gjort något olagligt. Då arbetade jag med frågor som det inte fungerade att fortsätta med, säger mannen och tillägger:

– Nu har jag kommit till en ny roll och tagit lärdom av det som hände.

På vilket sätt har du tagit lärdom?

– Det vet jag inte hur jag ska svara på. Jag delar inte domkapitlets syn på händelsen, säger mannen efter en kortare tystnad.

På vilket sätt delar du inte deras bild?

– Vi gör olika värderingar av händelseförloppet.

På vilket sätt?

– Det kan jag inte säga.

Hur tror du att föräldrar till barnen i skolorna där du är rektor skulle reagera om de fick reda på din bakgrund?

– Jag vet inte hur de skulle tänka. Det kan jag inte svara på.

Du har haft en sexuell relation med en minderårig person som var över 15 år gammal. Kan du förstå om föräldrarna skulle bli oroliga?

– Jag kan inte svara på det.

Vi har alldeles nyss pratat med skolchefen i din kommun om den här händelsen. Hur tror du att din arbetsgivare kommer att agera nu?

– Jag har ingen aning om hur de agerar.

Kommer du att kunna fortsätta som rektor?

– Jag vet inte.