Johan Casselgren, biträdande professor vid LTU, är en av dem som medverkar i projektet.
Snö, is och kyla har stor påverkan på våra vägar, vilket kräver åtgärder i form av sand, salt och plogning. Men genom att få koll på exakt var det är halkigt så skulle entreprenörerna inte behöva utföra saltning och plogning på hela vägsträckan, utan bara där det är halkigt.
Det är bakgrunden till projektet Digital vinterväglagsinformation som leds av Trafikverket och som forskare vid Luleå tekniska universitet är en del av.
En av dem är Johan Casselgren, biträdande professor vid LTU och expert inom friktion och väglag.
– Det finns i dag ett regelverk med friktionsgränser, och förut har man haft speciella bilar som åker ute och kontrollerar de här värdena. Men nu kommer man istället använda sig av bilar som redan är ute och kör för att göra mätningarna, förklarar han.
Genom att montera optiska sensorer på personbilar och lastbilar som redan är ute i trafik, eller använda redan befintlig sensorer som finns i en del fordon, kan man samla in en betydligt större mängd data.
Trafikverket kommer under vintern att samla in fordonsdata från tre olika leverantörer i Norrbotten. Nira dynamics hämtar ut specifik data från en del av hemtjänstens bilar och finska Roadcloud installerar en optisk sensor på BDX bilar i Luleå. Dessutom levererar Volvo cars data från bilar över hela landet.
– Vi har testat det här under två säsonger med fordonsflottor i södra Sverige. Men då har det varit ganska milda vintrar, så nu ville man istället testa på fordonsflottor här i Luleåområdet. Det ska bli fantastiskt spännande att se hur det mäts här under en vinter med mer snö och kyla, säger Johan Casselgren.
En av fördelarna med det är att forskarna vid universitetet kan vara ute och göra referensmätningar under vintern.
– Eftersom det här är en helt ny teknologi är det intressant att se hur mycket mätningar vi får och hur bilar rör sig. Det är jättespännande! Vad vi vet är det världsledande, man gör inte sådana här mätningar någon annanstans i världen, säger Johan Casselgren.
Vad har de här metoderna för nytta framöver?
– Det är en stor förändring för hela vinterväghållningen. Med tidigare metoder har man fått mellan 50-100 mätningar per månad. Nu kan vi få uppemot 80 000 per månad på en väg. Det är en helt annan dimension. Den insamlade informationen kan sedan presenteras på kartor så att du får en bild över vilka vägar som är halkiga, säger Johan Casselgren.
Anders Asp är projektledare vid Trafikverket som leder projektet Digital väglagsinformation.
I Sverige finns ungefär 10000 mil statlig väg, som Trafikverket har delat in i 108 driftområden med cirka 100 mil väg vardera. När det blir nödvändigt att ploga, salta eller sanda går man idag ut med alla resurser man har i det aktuella driftområdet.
– Ibland behövs inte det, utan det är enbart specifika sträckor som är berörda. Har vi då information om väglaget kan man gå ut i mer god tid, antingen senare eller tidigare. Det finns mycket miljö att spara i att minska hur många mil som de här bilarna kör, men även minska hur mycket sand och salt som sprids ut. Det blir naturligtvis också en kostnadsbesparing, säger Anders Asp, projektledare Digital vinterväglagsinformation vid Trafikverket.
Han berättar att Trafikverket idag lägger över två miljarder kronor årligen på vinterväghållning. Den nya metoden med mer och bättre information om väglaget skulle kunna spara både miljö och miljontals kronor, då rätt åtgärd kan utföras på rätt plats vid rätt tidpunkt.
– Det här är allra viktigast för väghållarna, men har även mycket stor potential för entreprenörer. Privatpersoner och alla som transporterar sig får ju dessutom nytta av de här fördelarna, säger Anders Asp.
Han berättar att Sverige ligger i framkant gällande tekniken och att det arbete som nu görs tillsammans med Luleå tekniska universitet är världsledande.
– Det känns mycket bra. Trafikverkets uppdragsgivare, regeringen och departementet, ställer stora krav om att utveckla digitaliseringen inom transportnäringen så att vi inte bara förbättrar väghållningen i Sverige, utan att företagen också ska kunna sälja den här tekniken runt om i världen. Det finns väldigt goda förutsättningar för det. Tekniken har börjat spridas runt om i världen och många använder projektet som referens, det är ett stort intresse från övriga världen, både i Europa och Nordamerika.
De nya mätmedtoderna samlar information om väglaget, som i sin tur kan användas för att förbättra vägunderhållet framöver.
Om väghållning
Sverige har cirka 10 000 mil statlig väg, där Trafikverket ansvarar för vinterväghållning. Det finns även kommunala, enskilda och privata vägar.
Vinterväghållningen utförs av upphandlade entreprenörer. Kraven som ska uppfyllas gäller bland annat friktion, maximalt snödjup och maximal åtgärdstid.
Om projektet
Trafikverkets projekt Digital vinterväglagsinformation syftar till att införa en ny teknik för uppföljning och planering av vinterväghållning, för att uppnå ett hållbart vägunderhåll.
Anonymiserad fordonsdata samlas in från uppkopplade bilar på vägnätet, som vägfriktionsdata, lufttemperatur och position.
Denna data ska sedan bearbetas och användas bland annat till uppföljning och väglagsprognoser.