28 Ă„r i underklĂ€desbranschen – nu byter Elinora spĂ„r

I snart 30 Ă„r har hon hjĂ€lpt kunder att klĂ€ sina mest intima omrĂ„den och i hennes butik har Ă€ven bröstopererade kvinnor kunna hitta vackra underklĂ€der. Nu vill Elinora ÅsĂ©n dela sin tid mellan LuleĂ„ och Portugal och kanske Ă€ntligen fĂ„ vila lite. "Men jag kan inte sluta helt, jag Ă€lskar att arbeta", sĂ€ger hon.

Elinora ÅsĂ©n kan se tillbaka pĂ„ mĂ„nga Ă„r som egen företagare. Nu ser hon fram emot en lite lugnare tillvaro.

Elinora ÅsĂ©n kan se tillbaka pĂ„ mĂ„nga Ă„r som egen företagare. Nu ser hon fram emot en lite lugnare tillvaro.

Foto: PÀr BÀckström/Frilans

LuleÄ2021-10-16 11:00

 MĂ„nga Ă€r kvinnorna som med hjĂ€lp av Elinora ÅsĂ©ns skarpa blick och handfasta rĂ„d har fĂ„tt hjĂ€lp att hitta den perfekta behĂ„n. Men efter 28 Ă„r som Ă€gare av damunderklĂ€desbutiken Eleonora Laura pĂ„ Storgatan i LuleĂ„, kĂ€nde hon att det var dags för en förĂ€ndring. Mer tid i huset som hon och hennes man hyr i Portugal och mer tid i stugan ute pĂ„ Sandön i LuleĂ„. 

–Jag Ă€r 66 Ă„r nu och har jobbat sedan jag var 12-13 Ă„r, sĂ€ger hon med ett leende. 

Arbetslivet Ă€r hon Ă€nnu inte redo att lĂ€mna helt. Eleonora Laura kommer att Ă„teruppstĂ„, i form av en popup-butik i LuleĂ„ och pĂ„ andra orter i Norrbotten. 

– Jag har alltid Ă€lskat kundkontakten och att serva mĂ€nniskor. Butiken har varit mitt andra hem.

Elinora Ă€r utbildad undersköterska och fotvĂ„rdare. Hon har bland annat jobbat inom intensivvĂ„rden bĂ„de i UmeĂ„ och LuleĂ„. Under en period hade hon fotvĂ„rdssalong pĂ„ BergnĂ€set, som hon drev samtidigt som hon fortsatte att jobba inom vĂ„rden. 

– NĂ€r mina flickor var smĂ„ jobbade jag 150 procent och jag var ensamstĂ„ende förĂ€lder. Men de var helt fantastiska och vi hjĂ€lptes Ă„t. 

UnderklÀder har hon alltid gillat och hon minns hur hon brukade Äka med sin familj pÄ julskyltningar i LuleÄ nÀr hennes barn var smÄ. DÄ ville hon helst av allt titta in i skyltfönstret pÄ damunderklÀdesbutiken i Valand city, nuvarande Strand galleria. Men hon vÄgade inte.

– Jag har varit en vĂ€ldigt blyg mĂ€nniska, sĂ„ blyg att det har gjort ont inuti mig. Jag vĂ„gade inte titta in i skyltfönstret, för jag var sĂ„ rĂ€dd att folk skulle tro att jag var konstig. Det Ă€r det som har sporrat mig, jag har velat visa att jag kan. Inte för andra, utan för mig sjĂ€lv. 

 I butiken har hon direkt kunnat förstĂ„ om en kund Ă€r blyg inför den intima situation det kan vara att prova underklĂ€der. 

– DĂ„ har jag sagt sĂ„ hĂ€r: Lova att du sĂ€ger till mig om du funderar över nĂ„got. Jag kan komma in och reglera nĂ€r du har tagit pĂ„ dig behĂ„n. Det har alltid fungerat bra.

– MĂ„nga kvinnor kollar bara pĂ„ kupan, att den Ă€r tillrĂ€ckligt stor. De vĂ€ljer ofta för stort mĂ„tt runt om under bysten. Ibland plockar kunderna sjĂ€lva, provar och sedan kommer de till kassan med en stor hög behĂ„ar och sĂ€ger att ingenting passar. Det tror jag det, nĂ€r jag ser den dĂ€r högen (skratt). 

Stamkunderna har varit mĂ„nga och Elinor har kunnat följa dem genom olika livsfaser och sett hur valet av underklĂ€der förĂ€ndras. 

– Unga tjejer kommer och handlar nĂ€r de har trĂ€ffat en kĂ€rlek. DĂ„ Ă€r det fina grejer som gĂ€ller! Sedan fĂ„r de barn och dĂ„ kommer de in för att köpa en amningsbehĂ„. AmningsbehĂ„n fortsĂ€tter kanske att hĂ€nga med ett tag och nĂ€r de kommer tillbaka igen, dĂ„ vill de ha mer bekvĂ€ma underklĂ€der. Sedan kan det ju hĂ€nda, tyvĂ€rr, att de skiljer sig efter nĂ„gra Ă„r. Och dĂ„ Ă€r det raffset som gĂ€ller igen!

Elinoras butik har spelat en sĂ€rskild roll för kvinnor som har opererats för bröstcancer. I en del av butiken har de kunnat prova ut behĂ„ar med fickor för inlĂ€ggen. Tidigare gjordes Ă€ven protesutprovning i butiken. 

– Det har alltid varit viktigt för mig att kunna erbjuda fina behĂ„ar till kvinnor som har ett bröst, eller inga. Det ska vara lika mycket flĂ€rd över deras underklĂ€der som över andras.

2013 drabbades hon sjÀlv av bröstcancer. Hon hade under en kort tid kÀnt att det var nÄgot som inte stÀmde. Hennes syster ringde varje dag och ville att hon skulle boka in en undersökning.

– Efter nĂ„gon vecka ringde jag och fick en tid. NĂ€r jag kom hem frĂ„n lĂ€karen stĂ€llde jag mig framför spegeln. TĂ„rarna forsade ned för kinderna. Jag sade till mig sjĂ€lv, varför skulle jag drabbas av det hĂ€r? Men efter en stund slutade jag grina och tĂ€nkte istĂ€llet, varför ska inte jag drabbas nĂ€r sĂ„ mĂ„nga andra gör det?

Elinora förberedde sig pĂ„ att vara borta frĂ„n jobbet. Hon opererades och fick en venport inopererad för cellgiftsbehandlingenen. Frysen hade hon laddat med ekologiska lingon och Piggelinglass. En ny skurhink stod redo om hon skulle behöva krĂ€kas. 

De tre första behandlingarna var tuffa, KrĂ€ktes gjorde hon inte, frysta lingon fungerade för att hĂ„lla hennes illamĂ„ende i schack. Tre dagar efter cellgiftsbehandlingen gick hon utomhus. Hon började promenera, nĂ„got hon fortsatte med under hela behandlingen. 

Det blev strÄlning och fortsatt medicinering. I dag mÄr hon bra.

– VĂ„rden var helt fantastisk vid Sunderby sjukhus, det mĂ„ste jag sĂ€ga. 

 Oron fĂ„r att cancern ska komma tillbaka finns fortfarande, men dĂ„ den i Elinoras fall troligen Ă€r Ă€rftlig undersöks hon, hennes syster och deras döttrar varje Ă„r.

– Det Ă€r jag vĂ€ldigt tacksam för. 

Nu vĂ€ntar en nĂ„got lugnare tillvaro. Elinora tar oss med till den numera stĂ€ngda butiken, dĂ€r en ny verksamhet hĂ„ller pĂ„ att ta form. 

– Jag har fĂ„tt sĂ„ mĂ„nga fina meddelanden frĂ„n mina kunder. En Ă€ldre dam ringde till butiken och vi hade fullt upp. Jag bad min kompis svara i telefonen. Kvinnan sade att hon alltid har Ă€lskat min butik. Sedan kom en annan Ă€ldre dam som var inne i butiken och sade samma sak. Jag började nĂ€stan grĂ„ta och tĂ€nkte, det Ă€r ju bara en underklĂ€desaffĂ€r... Men den har betytt sĂ„ mycket. Det Ă€r verkligen jĂ€ttefint. 

Plagg med lÄng historia

Den moderna behĂ„n föddes för ungefĂ€r 100 Ă„r sedan, men behĂ„liknande plagg förekom bland antikens krigarkvinnor redan 2500 Ă„r f. kr.  Den första riktigt fungerande behĂ„modellen konstruerades av Mary Phelps Jacob som tog patent pĂ„ sin konstruktion 1914.

I början av 1930-talet ökade behĂ„ns popularitet. Under 1960-talet betraktades den som ett kvinnoförtryckande plagg och mĂ„nga slutade anvĂ€nda den. Först i slutet av 1970-talet blev behĂ„n allmĂ€nt accepterad igen. 

KĂ€lla: Norrbottens museum

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!