Flera gånger de senaste åren har undertecknad skrivit om behovet av insatser för att stärka gymnasieskolans yrkesprogram och anpassa utbildningssystemen efter arbetsmarknadens behov – bland annat på ledarsidan 24 juni 2020 och 30 augusti 2021.
Många ungdomar hamnar i återvändsgränder, väljer en utbildning som inte efterfrågas på arbetsmarknaden och får en onödigt krokig väg till arbetslivet.
Nu är det glädjande nog på gång en del förändringar.
∎ I torsdags presenterade skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) ett lagförslag som innebär att alla yrkeslinjer ska ge grundläggande behörighet för att studera vidare på högskola och universitet. Det välkomnas av både LO och Svenskt Näringsliv. "Det är viktigt för att få fler elever att välja ett yrkesprogram", säger Magnus Wallerå, chef för kompetensförsörjning på Svenskt Näringsliv.
∎ Under måndagen la utbildningsminister Anna Ekström (S) dessutom fram en lagrådsremiss som i korthet innebär att utbudet av utbildningar i större utsträckning ska ta hänsyn till vilka jobb som finns och behövs. Det införs krav på huvudmännen att planera och dimensionera utbildningarna efter arbetsmarknadens behov.
Det är steg i rätt riktning. Arbetsmarknaden formligen skriker efter yrkesarbetare. Enligt Arbetsförmedlingen finns behov av bland annat golvläggare, kockar, svetsare, fordonsmekaniker, elektriker, VVS-montörer, murare och undersköterskor.
Men slopandet av högskolebehörigheten på yrkesprogrammen, som drevs igenom av den M-ledda regeringen 2011, har fått djupt olyckliga konsekvenser. Färre söker sig till yrkesprogrammen, trots goda möjligheter att få jobb direkt efter skolan.
Under perioden 2005-2010 – före alliansregeringens beslut – sökte 53 procent av eleverna till något av yrkesprogrammen. Efter beslutet 2011 har siffran legat stadigt under 40 procent. Senaste året var den nere i 36 procent.
Därför är det bra att S-regeringen nu lägger om kursen. Det kommer att vara till nytta och glädje för många unga.
I en debattartikel i Dagens Nyheter 1 juni 2020 visade två forskare att det lönar sig för den enskilde att gå en yrkesutbildning.
Forskarna har följt hur det gått för nästan 50 000 elever som gick i årskurs sex i grundskolan 2008.
Nio av tio som valde ett yrkesprogram hade jobb tio år senare. De tjänade 18 procent mer än de som valt ett högskoleförberedande program. De hade också mer stabila anställningar och jobb med mer kvalificerad karaktär.
Annorlunda uttryckt: Den som går ett yrkesprogram och söker sig till ett traditionellt arbetaryrke har alla förutsättningar att bli en vinnare på arbetsmarknaden.