Löfven klargör S-linjen ∎ Fler gruvor ska öppnas

Stefan Löfven var välgörande tydlig under sitt besök i Arvidsjaur.

Stefan Löfven (S) gav ett klart besked under sitt besök i Arvidsjaur. Han och hans parti vill öppna fler gruvor i Sverige.

Stefan Löfven (S) gav ett klart besked under sitt besök i Arvidsjaur. Han och hans parti vill öppna fler gruvor i Sverige.

Foto: TT/NSD Arkiv

Ledarbloggen2021-09-24 11:59

Under fredagen deltar statsminister Stefan Löfven (S) när Arméns jägarbataljon i Arvidsjaur återinrättas som Norrlands dragonregemente – en stor händelse för en liten norrländsk inlandskommun. 200 försvarsanställda och 140 värnpliktiga betyder jättemycket för arbetsmarknaden och det lokala näringslivet i en kommun med bara 6 100 invånare.

I anslutning till besöket fick jag även ett snack med Löfven om gruv- och näringspolitiken. S-ledaren var välgörande tydlig. 

"Sverige behöver fler gruvor för att klara klimatomställningen", säger Löfven. "Jobb- och näringspolitiken behöver flätas samman med klimatfrågan."

Han pekar på att det finns ett snabbt växande behov av bland annat kobolt (en metall som finns i batterierna som driver mobiltelefoner, datorer och elbilar). Volvo Cars och andra fordonstillverkare kommer att behöva kobolt när de bygger elbilar.

"Idag domineras den marknaden helt av Kina och Kongo. Men Sverige har också stora tillgångar", konstaterar Löfven. 

Idag sker det emellertid ingen utvinning alls i Sverige, trots att kobolt har hittats på flera platser i landet – bland annat i Kleva gruva, Venafältet (Bergslagen), Kiskamavaara (Kiruna) och kring Lainjaur (Skelleftefältet).

Därför har Sverige alla förutsättningar att minska beroendet av importerad kobolt, vilket vore bra av många skäl. 

Rimligen är det till glädje för både jobben, handelsbalansen, klimatet och de mänskliga rättigheterna i världen om Sverige använder egna tillgångar istället för att importera från ett land som Kongo, där det förekommer barnarbete.

Viktigt att notera är att Löfvens besked även har full uppbackning från samtliga ledamöter i Socialdemokraternas partistyrelse. 

"Det är partistyrelsens gemensamma förslag till kongressen 3-7 november", säger Löfven. 

Den socialdemokratiska gruvpolitiken kommer alltså inte att påverkas av det förestående partiledarskiftet. Även Magdalena Andersson, Mikael Damberg, Ardalan Shekarabi, Lena Hallengren och andra S-tungviktare står bakom beslutet.

I de jobbpolitiska riktlinjerna framgår klart och tydligt att partistyrelsen vill att nya gruvor ska kunna öppnas ”för att säkra tillgång till nödvändiga och innovationskritiska metaller och mineral” och att tillståndsprocesser ”ska effektiviseras för både befintliga och nya verksamheter”.

Gissningsvis är det ord som låter som ljuv musik för branschorganisationen Svemin, LKAB, Boliden, Kaunis Iron och andra delar av gruv- och mineralindustrin. Men även miljörörelsen borde göra tummen upp.

Förutom elfordon finns en massa andra klimatvänliga grejer (investeringarna i vindkraftverk, järnvägsbyggen, solcellsparker med mera) som behöver metaller och mineral – och följaktligen gruvor.

Sverige har dessutom alla förutsättningar för att gå i täten. Under lång tid har landet varit en ledande gruvnation. Till exempel bryter den statliga gruvjätten LKAB 80 procent av järnmalmen inom EU, vilket gör bolaget till Europas största järnmalmsproducent. 

Det innebär att det finns kunnande och traditioner när det gäller gruvdrift i Sverige – plus en växande insikt hos gruvbolagen om att vikten att verksamheten bedrivs i klimatvänliga former. Faktum är att den första fossilfria järnmalmspelletsen redan har producerats i Malmberget och mer är på gång. Svenska gruvföretag har ett helt annat miljötänk än konkurrenterna i världen.

Kort sagt: Det finns all anledning att utveckla Sverige som gruvnation. Löfven och den socialdemokratiska partistyrelsen är inne på helt rätt spår.

Just nu arbetar en statlig utredning för att få tillstånd snabbare och effektivare miljöprövningar. Förhoppningsvis innebär beskedet från S-ledningen att det arbetet nu kan skyndas på och att alla berörda slipper det tids- och resurskrävande krångel som alltför länge präglat tillståndsprocesserna.