Översynen av rennäringslagen är central även för partiet Samerna som organiserar många renägare. Partiet vill att lagen ska vara just en näringslag och att övriga rättighetsfrågor regleras på annat sätt.
– Ingen kommer ju på tanken att svenska folkets rättigheter ska regleras i en lag som skogsvårdslagen, säger Anders Kråik.
Samtliga samebyar ska få egenförvaltning i linje med Girjasdomen, enligt partiets uppfattning. Alla samer, oavsett om man är medlem i samebyn eller inte, ska få möjlighet att vara en del av förvaltningen, utifrån den anknytning man har till området.
– Det är själva grunden. Hur det övriga allmänna upplåtelsesystemet organiseras är upp till varje sameby.
Partiet driver frågan om en urfolkslag och vill bland annat se ett svenskt erkännande av konventionen ILO 169. Dagens lagstiftning, exempelvis minoritetsspråklagen, anses inte tillräcklig.
– Vi anser att i egenskap av urfolk har vi ett annat förhållande till de områden vi har bebott och verkat i. Det är en avgörande del i den samiska kulturen.
Med en urfolkslag kan fler samer komma i åtnjutande av rättigheter som jakt och fiske.
– Då skulle man ha en lagstiftning som reglerar det samiska folkets rättigheter, och inte som i dag att det enbart ses som ett intresse eller en näring.
Vad skulle det betyda konkret?
– Ett större inflytande men också rätten att bygga, verka och bo inom året runt-marken för samebyn där man har sin kulturella hemvist. I dag begränsas ju den rättigheten exempelvis om man inte är medlem i en sameby.
Vad avgör vem som har kulturell hemvist?
– Det blir en senare fråga. Inriktningen är ny lagstiftning. Sedan får man se hur den ska appliceras och vilka den ska omfatta. Det är ju inga konstigheter i ett civiliserat land att man reglerar rättigheter.
Partiet vill också rikta ljuset på klimatfrågan.
– Det är avgörande för vår kultur att mildra effekterna av klimatförändringarna, speciellt för renskötseln men också för fisket. Sjöar växer igen och försuras. Det har också med klimatet att göra.
Statens rovdjurspolitik ses också som en ödesfråga för renskötseln. En överenskommelse om att förlusterna på grund av rovdjur minimeras till högst tio procent har inte uppfyllts, enligt Anders Kråik.
– Man ligger långt över det som avtalats, vilket får negativa effekter både för enskilda och näringen i stort.