Fredagens extrainsatta möte om situationen i Belarus innehöll bland annat tal av Belarus oppositionsledare Svetlana Tichanovskaja från hennes exil i Litauen.
– Jag understryker ännu en gång vår benägenhet att samtala med myndigheter för att nå en fredlig lösning på krisen som drabbat vår nation, säger Tichanovskaja under det videosända mötet.
– Vi kräver att militärens våld mot fredliga demonstranter omedelbart upphör. Vi kräver ett omedelbart frigivande av politiska fångar, fortsatte oppositionsledaren.
Beslutet att hålla debatten fattades efter stöd från 25 av människorättsrådets 47 medlemmar. Det är sjätte gången i rådets 14-åriga historia som en sådan extrainsatt, så kallad "brådskande debatt", hålls.
FN-chef ska rapportera
Under videmötet avbröts talarna med jämna mellanrum av delegater från Ryssland, Belarus, Kina och Venezuela som invände mot anklagelserna mot belarusiska myndigheter.
Trots detta mynnade mötet bland annat ut i att FN beslutar att utöka sin bevakning av hur mänskliga rättigheter efterlevs i Belarus, något som ska göras av FN:s människorättschef Michelle Bachelet fram till årsskiftet.
Beslutet fattades efter en omröstning där 23 länder röstade för utökad bevakning och endast två emot (Venezuela och Eritrea). 22 länder avstod dock från att rösta.
– Vi får inte tillåta att ännu en järnridå faller över den europeiska kontinenten, sade Anaïs Marin, FN:s rapportör om mänskliga rättigheter i Belarus, under mötet.
"Trovärdiga anklagelser"
Omfattande protester har skakat landet efter valet den 9 augusti, som Aleksandr Lukasjenko påstår sig ha vunnit med 80 procent av rösterna.
Den auktoritäre presidenten, som styrt landet i 26 år, har vägrat gå med på kraven om att kliva åt sidan och har vänt sig till Ryssland för hjälp med att hålla sig fast vid makten.
EU, som begärde mötet i människorättsrådet, har lagt fram ett resolutionsutkast där man uttrycker oro över "trovärdiga anklagelser om människorättsövergrepp som har ägt rum i Belarus inför presidentvalet 2020 och efteråt", samt utbredda trakasserier mot oppositionen, människorättsförsvarare och journalister.