Vid lunchtid på tisdag – nästan på dagen ett år efter Niklas Nordströms dramatiska avgång – kom beskedet att även hans efterträdare Lenita Ericson lämnar uppdraget som kommunalråd och gruppledare för S i kommunfullmäktige.
Beslutet togs i lördags, berättar hon för Norr Media.
– Det har mognat fram successivt. Det finns en gräns, helt enkelt.
Lenita Ericson beskriver att det har varit svåra interna utmaningar för henne, ända sedan hon tillträdde som kommunalråd i december 2019.
Detta mot bakgrund av hur tudelade partiets S-föreningar och ombud var på representantskapsmötet när hon till slut utsågs till nytt kommunalråd.
– När jag blev vald visste jag att det skulle bli en tuff tid. Förhoppningen var ändå att de som inte stod bakom mig skulle acceptera det val som medlemmarna hade gjort. Men jag upplever att de inte har gjort det.
Hon menar att detta skapade ett blödande sår internt som inte ville läka.
– En uppslitande nomineringsprocess, väldigt jobbig för partiet. En anspänning. Min förväntan var att det skulle lägga sig men det gjorde det aldrig. En lång rad av händelser som får mig att inse att de inte har accepterat medlemmarnas val. Därför omöjligt att vara kommunstyrelsens ordförande när det inte finns ett helhjärtat stöd från partiet.
Vilka uttryck har detta tagit sig?
– Ett ifrågasättande av mitt agerande. Verkställande utskottet har lagt sig i fråga efter fråga på ett sätt som gör det omöjligt för mig att agera som gruppledare. Jag kan inte vara kommunstyrelsens ordförande om det inte finns ett helhjärtat stöd för mig inom partiet.
Hon vill egentligen inte peka ut arbetet inom fullmäktigegruppen i sig, utan riktar kritiken främst mot partiets högsta verkställande utskott i Luleå.
I VU sitter trion Anders Öberg, ordförande, S-veteranen Kent Ögren, som förlorade mot Ericson i kommunalrådsstriden, och Yvonne Stålnacke, Luleås förra kommunalråd.
– Partiets ledning har undergrävt mitt ledarskap. Jag har inte fått rätt förutsättningar av VU att kunna utföra uppdraget. De tillåter mig inte att påverka socialdemokraternas samtalston som vi har gentemot oppositionen och medborgarna.
Vad mer konkret var det som fick dig att ta beslutet i lördags?
– En kedja av händelser, och sen var det ett sista bevis på det som jag har känt en längre tid.
Vad?
– När det inte var naturligt för verkställande utskottet att jag som gruppledare för S svarar på debattartiklar från andra gruppledare, så att jag får möjlighet att sätta samtalstonen kring folkomröstningsfrågan och även annat.
Ericson syftar på ett debattinlägg av Liberalernas gruppledare Thomas Söderström, som i stället besvarades av Emma Engelmark, barn- och utbildningsnämndens ordförande, samt av Anders Öberg själv.
–Jag vill vara den som svarar på debattinlägg från andra gruppledare, en viktig principiell fråga för mig. Ett litet exempel som visar på en djup skiljelinje mellan mig och VU när det gäller förhållningssättet mot våra meningsmotståndare.
Ericson menar att hon som kommunalråd har velat söka mer samarbete och dialog, i stället för att "dumförklara" motståndare, medier och medborgare.
Men enligt henne har VU velat raka motsatsen.
– Det tycker jag att vi har sett olika uttryck för under en längre tid.
Hur ensam har du känt dig i att vilja förändra den ”vi vet bäst”-attityd, som du menar finns i partiet?
– Egentligen inte. Jag känner stort stöd från medlemmar och partikamrater, det är inte där förändringen behöver ske. I stället är det partiets yttersta ledning som har ett stort ansvar.
Lenita Ericson tar särskilt upp hur partiet har resonerat inför den stundande folkomröstningen om framtidens skola i Luleå.
– Jag gick till val på att öka transparensen och ha ett mer inlyssnande förhållningssätt till medborgarna. Men verkställande utskottet accepterar inte det.
Samtidigt menar Lenita Ericson att hon under en längre tid har återkopplat till verkställande utskottet att hon har känt sig motarbetad.
– Verkställande utskottet får ta ansvar som grupp för detta.
Hur länge har du känt dig motarbetad?
– Det har gått i vågor. Ibland har jag varit förhoppningsfull men sen har det återkommit. Därför känner jag inte att det längre finns förutsättningar att förändra.
Redaktionen har samtidigt, ända sedan Lenita Ericson tillträdde som kommunalråd, fått signaler om att samarbetet mellan henne och andra i fullmäktigegruppen, inte minst vissa nämndsordföranden, har kärvat, vilket Lenita Ericson nu bekräftar.
– Jag vill som sagt inte nedlåta mig till pajkastning och för mig handlar det ytterst om verkställande utskottet, men det hänger ihop med detta.
Du menar att VU inte ville göra förändringar som du önskade när det gäller exempelvis ordförandeuppdragen i fullmäktigegruppen?
– Ja, säger Lenita Ericson, avgående kommunalråd i Luleå.