Den 16 maj är det val till Sametinget och årets val är inte bara speciellt eftersom coronapandemin påverkat hur hela valrörelsen gått till. Det målas även upp som det viktigaste någonsin av Josefina Skerk, vice ordförande i Jakt- och fiskesamerna som i dag sitter i opposition.
– Rennäringslagen har inte setts över sedan 1978 och den kommande mandatperioden sammanfaller med den utredning som regeringen tillsatt med ändåmål att göra om lagstiftningen. Det är vad vårt parti alltid kämpat för, det är utan tvekan det viktigaste valet i Sametingets historia, säger hon.
Lars Miguel Utsi är partiledare för Guovssonásti som i dag är ett av partierna som leder Sametinget. Även han anser att omformandet av rennäringslagen är det absolut hetaste frågan i årets val.
– Det kommer påverka vardagen för väldigt många människor. De partier som leder sametinget kommer ha störst möjlighet att påverka utredningen och ett eventuellt lagförslag, säger han.
I kärnan av utredningen ligger frågan om hur Girjasdomen ska implementeras i svensk lag. Mer specifikt vem har förvaltningsrättigheten över jakt och fiske ovan odlingsgränsen.
– Dagens lag och Girjasdomen är diskriminerande. Majoriteten av samer är utestängda från sina rättigheter eftersom vi inte är med i samebyar och har renar. Vi har varit en del av de som upparbetat urminnes hävden men vi får inget för det, säger Josefina Skerk (JFS)
Lars Miguel Utsi håller med i sak, men vill fortsatt se störst inflytande hos samebyarna.
– De som bor på och får sitt levebröd av marken och vattnet borde ha bättre möjlighet att nyttja den än någon som kommer in 2-3 veckor i stöten för rekreation. Vi tror på att inkludera samer utanför renskötseln men att det görs genom bättre skydd, ökat självbestämmande och rättigheter över renbetesmarkerna. Känner samebyn lugn kommer fler få nyttja jakten och fisket, säger han.
En annan het fråga har varit röstlängden, det vill säga listan på personer som har rätt att rösta i samtingsvalet. Enligt sametinget beräknas det finnas mellan 20 000 och 40 000 samer i Sverige, men det fanns bara runt 8 000 namn i röstlängden vid förra valet.
Till årets val har det dock ökat med nästan 1 000 namn. Både Josefina Skerk och Lars Miguel Utsi framför att de tycker det är bra med ökat engagemang.
Men Skerk menar att Guovssonásti och de övriga partierna som styr Sametinget visat raka motsatsen den senaste mandatperioden. Hon syftar på Per Mikael Utsi, Guovssonásti, som fick avgå från valnämnden efter att han försökt få bort 47 namn från röstlängden. Han anklagades då för att försöka få bort partimotståndare.
– De agerar lite som republikanerna i USA där de försöker begränsa partimotståndarnas möjlighet att gå till valurnorna. De är rädda att fler röstberättigade kommer missgynna dem, säger hon.
Enligt Lars Miguel Utsi så handlar det helt enkelt om att få ett rättssäkert system för vilka som tas in och finns med i röstlängden. Kriterien för att antas är att man är same och att samiskt språk har använts i hemmet, i föräldrarnas hem eller deras föräldrars hem.
– Det finns en statlig utredning som visar att många inte uppfyller kriterierna, därför tillkom möjligheten att överklaga i röstlängden. Ansökningar har enbart baserats på personers heder och samvete, säger han.