Rennäringslagen är het i valrörelsen. Guovssonásti vill se en förändring i linje med Girjasdomen, för alla samebyar. I annat fall tror Lars Miguel Utsi att fler kommer att stämma staten.
– Med ökat självbestämmande kan samebyn bättre skydda sig från intrång av industrier, förlust av bete på grund av skogsbruk och annat.
Det kan enligt honom i sin tur leda till att samer som står utanför renskötseln kan få del i förvaltningen och nyttjandet av rättigheter.
– Samebyn blir mindre trängd från yttre påverkan. Då får man också bättre möjligheter att inkludera de samer som inte hör till samebyn.
Renskötseln ska dock ha en viss särställning.
– Det handlar om civila rättigheter som har upparbetats och som staten, eller Sametinget för den delen, inte bara kan ta ifrån samebyarna hur som helst. De har ett grundlagsskydd i sina rättigheter.
I stället förespråkar partiet behovsprövning i nyttjandefrågan.
– De som har levebröd i användningen av mark och vatten, eller lever nära och så att säga dagligdags vistas i markerna har ju ett större behov av att nyttja dem jämfört med de samer som inte har det som levebröd eller inte lever i området, säger Lars Miguel Utsi.
Han tror inte på en politik där alla har exakt lika rätt till markerna.
– Det blir för mig omöjligt att göra så, det skulle dra undan mattan för till exempel renskötseln.
Språkfrågan står högt på Guovssonástis agenda. Till exempel vill man se riktade insatser från Skolverket för att utbilda fler lärare i samiska.
Partiet stöttar också idén om en samisk språklag.
– Då kan man tydliggöra de samiska rättigheterna som ett urfolk. Det innebär att mark och vatten är väldigt viktiga för språket och kulturen. Mycket av den samiska terminologin bygger på att vi vistas i naturen.
Frågan om exploatering av mark kommer att vara i fokus. Trycket på att få fram nya mineraler är stort. Protester mot skogsbrukets metoder har utspelat sig under våren.
Lars Miguel Utsi tycker att rennäringen ofta beskrivs på ett felaktigt sätt i sammanhanget.
– Det är olyckligt att rennäringen porträtteras som ett intresse gentemot gruvnäringen. Det finns starka rättigheter som skyddar samisk kultur och samisk näring, och de kan man inte bara ta. Det är inte två intressen som kolliderar, det är ett intresse som kolliderar med starka rättighetsvärden.