En nyordning kring specialmaten i skolan har fått till följd att elever med mjölkallergi är hänvisad till den vegetariska kosten. En förändring – som fick föräldern Åsa Nilsson Vallenberg att reagera. 

– Min son går i femman och har alltid varit allergisk mot komjölksprotein. Det har i alla år fungerat med maten i skolan åt honom. Plötsligt nu under hösten kommer beskedet att han måste äta den vegetariska kosten, berättar Åsa. 

Till saken hör att sonen förutom sin allergi även har autism vilket gör honom känslig för konsistenser. Extra svårt blir det när maten är ihopblandad, vilket det vegetariska alternativet var denna dag. 

– I det fallet är han inte annorlunda mot andra barn som gärna vill se vad de äter. Han har alltid haft ett intyg på att han inte tål mjölk och det har fungerat bra tills nu att få kosten anpassad. Just denna dag var det korv med mos i skolan, och trots att korven inte innehåller mjölk så får han den vegetariska maten. Hur svårt hade det varit att ge honom några kokta potatisar istället för mos, undrar hon. 

Händelsen fick Åsa Nilsson Vallenberg att skriva en insändare som fick mycket uppmärksamhet. 

– Jag har fått en del mothugg, men det handlar inte om att min son är bortskämd. Hans funktionsnedsättning gör att han inte kan äta vissa saker. Han äter exempelvis inte godis, glass, eller sylt heller. Men han äter potatis, kött och fisk. Vanlig mat med en konsistens som han med sin funktionsnedsättning klarar av, förklarar hon. 

För att få tillbaka specialkosten tvingades hon kontakta sonens läkare för att få ett intyg på hans autism. Ett krav som Åsa Nilsson Vallenberg tycker egentligen inte ska ställas. 

– Varför ska man behöva komma med ett sådant intyg för att få vanlig mat, det är ju vansinnigt. Han ska inte behöva ha någon stämpel på sig. Han ska bara ha mat fri från mjölk, det betyder inte att han ska tvingas äta vegetariskt. Att vara vegetarian är självvalt.

Sara Lindgren är sekreterare på intresseorganisationen Attention, en förening för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Hon menar att det är vanligt att personer med exempelvis autism och adhd är känsliga för mat med olika strukturer. 

– I de fallen tycker jag att man ska prata mer om behovskost än specialkost. Det handlar inte om kinkiga barn som inte vill äta all mat, men de kan inte på grund av sina svårigheter. Många familjer tvingas i perioder varva på fem rätter hemma för att barnen alls ska kunna äta, berättar hon.

Hon förklarar också att barn med adhd som medicinerar kan ha ännu svårare att äta. 

– Medicinen slår på aptiten vilket gör det svårt att äta på dagtid. Däremot kan det gå lättare på morgonen innan man tagit medicinen och framåt kvällen när medicinen är på väg ut ur kroppen. Då underlättar det ju än mer om man får äta något som man tycker är okej. För de här barnen är det också viktigt att man får separerad kost så att inte allt är sammanblandat på tallriken. Om man exempelvis äter köttbullar så får de inte ligga i sås, men om såsen däremot ligger bredvid på tallriken kan det gå bättre. 

Är det en träningssak? 

– Det är klart att man behöver träna att äta allt, men det är ingenting man ska göra under skoltid, utan det behöver man få göra hemma i lugn och ro. Det är nog jobbigt för de här eleverna att befinna sig i en matsal med allt vad det innebär av många människor, höga ljud och starka dofter. 

– Det är verkligen sorgligt om samhället generellt tänker att barnen är kinkiga, det handlar bara om okunskap. Barnen vill ju inte vara annorlunda på något sätt, men de blir ju det om man hela tiden gör en grej av det. Jag har en dotter som 18 år, när hon var liten åt hon separerad kost men har alltid kunnat äta av all mat om hon velat. De har gjort att hon i dag är bra på att äta olika maträtter. Om man tvingar någon att äta så förstör man den utvecklingen, och skapar snarare en ångest kring maten. Jag brukar säga att inga barn i Sverige svälter.