Frågan om vilka samer som får tillhöra en sameby har länge varit en stridsfråga. Medlemskap är en förutsättning för att bedriva renskötsel och ger också jakt- och fiskerätt baserat på samisk hävd.
Nu ska rennäringslagen ses över. En representant från varje parti i Sametinget ska ingå i den statliga utredning som ska pågå i fyra år.
– Vi har länge förespråkat en parlamentarisk utredning, så det är en bra början. Men vi tycker att man borde ha fått vara med tidigt och ta fram direktivet, för att säkra att det samiska och rennäringsexperterna ska prägla utredningen, säger Per-Olof Nutti.
För partiet är det viktigt att förändringarna sker i linje med Girajasdomen, det vill säga att samebyarna får rätt att upplåta mark och vatten.
Hur ska intressena tillgodoses för samer utanför samebyarna?
– I mitt parti är vi eniga om att alla som har tillhörighet, som kan påvisa att man har en hävd eller släkt från samebyn, ska ha möjlighet att ansöka om medlemskap, men att man inte inskränker på den upparbetade renskötselrätten. Det kanske behövs en utredning vid sidan om rennäringslagstiftningen, som ser över hur man kan tillföra dem in i samebyarna.
Kan frågan få en lösning på det sättet?
– Ja, det tror jag definitivt. Bara viljan finns, och förståelsen för att alla inte kan inkluderas i en sameby. Det är en särskild associationsform där medlemmarna har det ekonomiska ansvaret. Den som blir invald i en sameby har inte bara rättigheter utan också skyldigheter.
Samers hälsa är en annan fråga som partiet har lyft fram i valrörelsen.
– Vi har fortfarande många äldre samer som inte pratar det svenska språket och då är det viktigt att tillföra kulturkompetensen i hälso- och sjukvården. Vi vill också införa en samisk äldreomsorg som håller över tid, baserad på samisk kultur och språk.
För att det ska bli verklighet behöver språkets ställning stärkas.
– Det samiska folket och språket sätts ofta i ett fack som att det handlar om en minoritet och ett minoritetsspråk. Men det är faktiskt ett urfolk och då hamnar man i en annan dager när det gäller urfolksperspektiv och urfolksrätt.
Per-Olof Nutti har suttit som ordförande för Sametingets styrelse de senaste fyra åren. Han skulle önska att Sametinget fick större befogenheter.
– Vi har små resurser att tillföra det samiska folket. Behoven är mycket större än var ekonomin ger oss möjlighet till.