I en insändare (25 oktober) skriver diakon Tommy E Eriksson att ärkebiskop Antje Jackelén ”förklarar sin misstro till den lära hon ska vårda och sprida” och hävdar att Svenska kyrkan därmed inte längre är ett evangeliskt och apostoliskt trossamfund. Som belägg för detta anmärkningsvärda påstående hänvisar Eriksson till att ärkebiskopen i Kyrkans Tidning ska ha sagt att det finns fler vägar till Gud än genom Jesus Kristus. Det är oklart vad för artikel som åsyftas, men låt mig ändå kommentera sakfrågan, som alltså berör det kristna budskapets relation till andra religioner. I en intervju i Världen idag (2014-06-09) svarade ärkebiskopen:
”För oss kristna är Jesus vägen, sanningen och livet. Samtidigt är vi inte Gud, vi kan inte bestämma över Guds vägar med hela skapelsen. Att säga att vi vet, det är att förhäva sig.”
Möjligen är det mot bakgrund av citat av detta slag som Eriksson anser att kyrkans övriga biskopar bör ”agera omgående och kraftfullt”. Ärkebiskopens uppfattning ligger dock i linje med vad Svenska kyrkan, dess läronämnd och dess biskopar säger. I Kyrkoordningen betonas att det är kyrkans kallelse att ”söka Guds tilltal i mötet med varje människa oavsett religiös tradition” (KO 14 avd). I Svenska kyrkans samtalsdokument Guds vägar läser vi att ”det finns i varje religion, bortom allt som kan förklaras, ett mysterium, en sista hemlighet, som förblir otillgänglig för utomstående”.
Vi behöver alltså inte ställa troheten till Kristus som vägen, sanningen och livet mot öppenheten gentemot människor av annan tro. I själva verket är det precis tvärtom: gemenskapen med Kristus gör oss öppna till kärlek för andra. Detta är ett uttryck för den evangelisk-lutherska grund Svenska kyrkan står på.