Vart åttonde år besöker Länsstyrelsens miljöanalysenhet 16 olika vattendrag i Norrbotten. De kontrollerar två bäckar per år för att inventera flodpärlmusslor, ta vattenkemiprov, mäta vattentemperaturerna och observera de närliggande miljöområdena.
Miljöanalysenheten kontrollerar flodpärlmusslornas medeltäthet per kvadratmeter genom att vada i vattnet med en vattenkikare. Vattendraget som ska inventeras delas upp i 15 jämnt utvalda sträckor på 20 meter vardera. När vårt reportageteam anländer till Kisån är miljöanalysenheten precis klara med en sträcka där de hittade 19 musslor.
Flodpärlmusslorna trivs i klara vatten med sandbotten. Där Patrik Olofsson från miljöanalysenheten vadar fram i Kisån är vattnet grumligt med mycket sjögräs.
– Det här är förmodligen det geggigaste vattnet vi kunde hitta, säger han och skrattar.
Den här typen av mussla har öring som sin värdfisk. Det innebär att larver (nyfödda musslor) sätter sig på öringars gälar för att dra näring från fiskarnas blodomlopp under ett år innan de klarar sig själva.
– Flodpärlmusslan och öringen har utvecklats ihop under evolutionen, berättar Johanna Högvall, miljöanalysenheten.
Miljöanalysenheten mäter tre olika mått på varje mussla de hittar innan de försiktigt lägger tillbaka djuren på bottnen. Det är positivt att hitta musslor under fem centimeter eftersom det innebär att de är unga. Yngre musslor är ett tecken på fungerande population och fortplantning. Musslornas exakta ålder kan fastställas genom att räkna åldersringarna på skalets insida, likt ett träd.
– Vi vet inte säkert än, men min magkänsla säger att det är fler små musslor här nu jämfört med senast vi var här, säger Patrik Olofsson.
Flodpärlmusslan är viktig för miljön. En mussla filtrerar och renar 50 liter vatten på ett dygn.
– Man behöver i alla fall inte vara rädd för att dricka vattnet i områden där det finns flodpärlmusslor, konstaterar Patrik Olofsson.
Eftersom musslorna lever så länge kan de användas som ett slags miljöarkiv, menar han.
– Genom att studera dess årsringar i ett labb kan man analysera hur miljön var ett visst år. Till exempel kan man kolla vattnets zinkhalt.
Musslorna tyder på ett väl fungerande ekosystem.
– Dessa musslor är en paraplyart, vilket innebär att andra arters välbefinnande är beroende av musslorna. Förbättrar man för musslan förbättrar man för de andra arterna också, säger Patrik Olofsson.
Att förbättra för musslorna innebär att återskapa deras naturliga livsmiljö, genom att till exempel lägga ut död ved i vattnet.
– Tar man bort öringarnas vandringshinder förbättrar man även för musslorna, inflikar Johanna Högvall.
Patrik Olofsson och Johanna Högvall blev upprörda en stund innan vårt reportageteam kom.
– Längre ditåt hittade vi massa skräp, säger Johanna Högvall och pekar längs med vattendraget.
– Där låg det bildäck, en kastrull, en färgburk och en rostig solsäng, säger hon.
Till sin stora glädje fann de även två musslor tillsammans med en öring.
– Vi har sett många yngel, det är positivt, säger Johanna Högvall.
Patrik Olofsson menar att vi har ett ansvar.
– Norrbotten har procentuellt högst antal vatten med unga flodpärlmusslor. Det ger oss ett större ansvar att bevara dem.