I NSD den 10 juni skrev vi om de apatiska flyktingbarnen i Älvsbyn. Svenska kyrkan och Korskyrkan i samhället hade bjudit Anita Dorazio från Asylkommittén i Stockholm att komma upp för att få en bild av läget och för att om möjligt hjälpa barnen och deras familjer. Hon skulle också besöka och försöka hjälpa en flyktingfamilj med ett självmordsbenäget barn.
Dorazio besökte alla familjerna och hade ett möte med läkarna vid barnpsykiatrin på Sunderby sjukhus. Hon såg också till att familjerna fick advokathjälp.
Positiva saker
Efter Dorazios besök har en familj med en apatisk flicka fått permanent uppehållstillstånd. En familj där pappan satt i förvar hos polisen i Gävle har fått återförenas då pappan släppts fri. En familj där pappan skulle utvisas till hemlandet trots att det enligt Anita Dorazio sannolikt skulle ha inneburit att han blivit dödad har också fått återförenas med sin familj.
– Det har hänt positiva saker men barnen mår tyvärr fortfarande dåligt. Barnen som låg apatiska i sina hem vid Anita Dorazios besök gör det fortfarande, säger en kvinna inom Korskyrkan i Älvsbyn som följde Dorazio hem till flyktingfamiljerna.
"Ofattbart tungt"
Kvinnan, som vill vara anonym, berättar att familjen där den apatiska flickan ingår hade väntat på uppehållstillstånd i tio år.
– Det är ofattbart tungt psykiskt, säger hon och berättar om den vänskap som har skapats mellan familjerna och många medlemmar inom Korskyrkan och Svenska kyrkan.
– Det är värdefullt för familjerna med människor som finns där för dem. Vi håller inte på och frågar ut dem utan delar det som kommer självmant. Vi bad mycket för pappan som skulle utvisas. Nu är han hemma igen, säger kvinnan.