Familjen spånade - nu sprutar det fram träull

Andreas Johansson, 32, bor med fru och två döttrar på Henrikgården i Altersund, norr om Luleå. Han tillhör den sjunde generationen som bor på den gamla släktgården. Även hans föräldrar och farföräldrar bor här. Familjen driver åkeriföretaget Persöfrakt och odlar spannmål och hö på sina marker.
Ladugården blev tom
Andreas Johansson arbetar som gymnasielärare men har ett udda deltidsjobb. Han driver ett träullshyvleri - ett av endast en handfull i hela landet och det enda norr om Stockholm, enligt honom.
Gården hade tidigare ett 50-tal djur för mjölk- och köttproduktion.
- När vi avvecklade djurhållningen funderade vi på vad vi skulle använda den stora fina ladugården som blev tom till. Pappa och jag såg ett tv-program om en gubbe i Småland som hyvlade träull. Vi började fundera på det och köpte en begagnad hyvel och...tja, på den vägen är det, säger Andreas Johansson medan han slår upp dörren och visar träullshyveln som tronar i en vrå av ladugården.
Rejäl pjäs
Det är en rejäl gammal pjäs, inget modernt high tech-tjafs med lättmetall och elektronik utan en sinnrik mekanisk konstruktion av gjutjärn och stål.
Vad använder man träullen till?
- Förr var det ju det vanligaste emballagematerialet. Men nu för tiden används det mest som emballage till exklusiva och ömtåliga presentartiklar. Vi har byggt trälådor att lägga presenter i tillsammans med träullen. Det blir fina presentlådor. Så här till jul är det högsäsong och det är några butiker och företag i Luleå som köper träull av oss, säger Andreas Johansson.
Men det finns även andra användningsområden för träullen.
- Möbelstoppning, stoppning till leksaker och så har vi har sålt till jordgubbsodlare som lägger träull runt plantorna för att värmeisolera. Bättre än plast och miljövänligare, säger Andreas Johansson.
Råvaran till träullen har familjen gott om i den egna skogen.
- Vi använder gran. Björk och asp är för hårda träslag, då nöts knivarna fort.
Inget till spillo
Granstammarna barkas och kapas i 50 centimeter långa bitar som får ligga och torka något år.
- Det blir lite spill men det eldar man ju upp så det kommer till användning. Träullen är ju också utmärkt att elda med när den har tjänat sitt syfte som emballage, en slags återvinning. Det är verkligen en naturprodukt och ingenting går till spillo, säger Andreas Johansson.
Det låter en hel del om hyveln när elmotorn startar och det tunga svänghjulet börjar snurra.
Andreas Johansson klämmer fast en granklabb i matningsanordningen. De skarpa lansettknivarna rör sig fram och tillbaka mot trästycket i hög hastighet.
Träet skärs i fina strimlor - träull, som faller ner på ett transportband och så småningom hamnar i en imponerande stor hög. Spånsugar tar hand om damm och spån från hyveln.
Förädling
- Det blir mycket ull. Skulle jag köra i ett ett åttatimmarspass skulle jag fylla hela ladugården. Men när vi kör större mängder har vi en balpress som komprimerar ullen och balar ihop den med band, säger Andreas Johansson som tycker att det är en ganska trivsam sysselsättning att förvandla granklabbar till väldoftande träull.
- Förädling, säger han leende.

Familjen spånade - nu sprutar det fram träull

Uttrycket "mycket väsen för lite ull" stämmer inte i Altersund utanför Luleå. Där blir det mycket ull - träull.- Det är ett gammalt hantverk och ett gammalt material. Men det är helt rätt med dagens miljötänkande, säger företagaren Andreas Johansson.