Göran Svahn, vd i Öjebyföretaget Composite Service, står i en grå plastränna och blickar ut över forsen utanför den gamla kvarnen i Altersbruk.
– Det kan bli betydelsefullt att vi äntligen får en referensanläggning. Det finns en stor affärspotential att tillverka fisktrappor i komposit. EU:s nya vattendirektiv innebär att kraftbolag blir skyldiga till att skapa fiskvägar förbi dammluckor. Bara i Sverige finns det 2 000 dammar. I Europa handlar det om över 10 000.
13 kilometer från Alterälvens mynning i Bottenviken låg en gång Norrbottens allra första säteri. Det var här friherre Samuel Gustaf Hermelin, som startade gruvverksamheten i Norrbotten, fick 1801 tillstånd av kung Karl XIV Johan att anlägga en stångjärnsmedja.
Järnproduktionen kom igång först efter Hermelins död och lades ned 1890.
I dag finns inga spår kvar av hyttan, men den gamla kvarnen vittnar om bruksepoken.
Det här är platsen där historien kan ta fart på nytt.
Egentligen var det Magnus Johansson på Länsstyrelsen som kom med originalidén.
– Det bara slog mig en dag att om man kan tillverka vattenrutschkanor i komposit, då borde man väl kunna göra en fisktrappa också.
Processen har tagit 1,5 år, men nu är idén på väg att bli verklighet intill det privatägda minikraftverket utanför Nybyn.
Den kraftiga vårfloden har försenat bygget. Vattenståndet var så högt i Alterälven att det inte gick att sätta betongfundamenten på plats.
Just den här dagen är Magnus Johansson i Altersbruk för att visa upp världens första fisktrappa i plast för en grupp av finansiärer och geologer.
Den är gjuten i sektioner i fabriken i Öjebyn. I dag ligger fem delar på plats. Ytterligare sju är på väg.
– Vi borde kunna hålla invigningen i september, tror Göran Svahn.
Fisktrappan mäter totalt 55 meter lång. Den har en fallhöjd på tre meter.
På platsen har det tidigare funnits en fisktrappa i trä som tillverkades på 1970-talet. Problemet är bara att ingen bybo någonsin har sett en fisk i trappan.
Fiskebiologen Stefan Stridsman på Länsstyrelsen i Norrbotten är en smula exalterad över dagens innovation. Han förklarar att problemet med fisktrappor byggda i trä eller gjutna i betong är att det är svårt att anpassa trappans höjd.
– Nyckeln till hela projekten är ingången. Det gäller att skapa en ingång som fiskarna väljer att simma in i. I den gamla trätrappan hamnade den för högt, speciellt när det var lågvatten.
Den nya fisktrappan är försedd med ett flytelement som gör att den per automatik justeras till rätt vattennivå.
Plastrännan har ett antal slitsar som placerats ut med någon meters mellanrum för att bromsa upp vattenflödet och samtidigt skapa fickor där fiskarna ges möjlighet till vila.
Projektet finansieras av EU-programmet Interreg nord och ingår i Länsstyrelsens satsning på Kustmynnande vattendrag som går ut på att förbättra vattenmiljön i Alån, Rosån och Alterälven.
– Det är ingen slump att vi valt just de här tre älvarna i Norrbotten. De är de sämst bevarade i hela Norrbotten, förklarar Magnus Johansson.
Nu hoppas länsstyrelsen att fisktrappan ska trygga återväxten av bland annat abborre, mört, id, lake och sik.
– Det kommer säkerligen att ta ett par år innan vi ser effekterna, men med hjälp av radiosändare kommer vi kunna se om siken hittar trappan och söker sig upp i dammen, berättar Stefan Stridsman.
Det finns också en förhoppning att innovationen ska bli betydelsefull för kräftfisket.
– I dag finns det gott om kräftor i Alterälven. Fisket är minst lika bra som i Råneälven, men det börjar bli trångt. Vi behöver skapa en beläggning i botten av fisktrappan så att även kräftor kan söka sig upp i dammen, förklarar Stefan Stridsman.