När vi går genom ladugården kommer korna fram och tittar.
– De är så nyfikna, säger Herbert Nyman.
271 har blivit 110
Han och hustrun Anna-Britta har ett av de 110 mjölkföretag som finns i Norrbotten i dag. För tolv år sedan fanns det 271.
– Vi köpte företaget för 34 år sedan av mina föräldrar. Vi har fyra anställda, men alla jobbar inte heltid, berättar Herbert Nyman.
Sammanlagt har de 160 kor.
Den här soliga och varma augustidagen är de flesta ute på ängarna och betar. Kvar i ladugården finns kalvarna och de som är sjuka. I ett av båsen ligger en nyfödd kalv som inte fått märkningen i öronen ännu.
– Dem måste vi sätta på inom tio dagar. Varje ko har ett individuellt nummer, vi beställer brickorna från jordbruksverket. Om de lossnar och det blir en inspektion får vi böter, säger Herbert Nyman.
EU-krav
Brickorna är ett krav från EU i samband med att bidrag betalas ut.
Två gånger om dagen kommer korna in och blir mjölkade. En ko ger i snitt 30 kilo per dag.
Arbetet är intensivt. Korna ska skötas, planeringen av avel är minutiös, kor slaktas, tjurar säljs, byggnader och maskiner ska underhållas, åkrarna ska sås, gödslas och skördas. Gräset blandas med en välavvägd blandning av mineraler och proteiner.
– Man vill ju att de ska ha det bra och mår de bra producerar de också bra.
En semestervecka
Herbert och Anna-Britta brukar kunna ta en veckas semester per år.
– Då brukar vi åka utomlands. Det är mycket jobb men det är omväxlande, det är det bästa. Och så är det tillfredsställande att arbeta med det som är biologiskt förnybart och bra livsmedel.
Herbert Nyman konstaterar att kraven på ett jordbruk är höga i dag. Det finns en en rad regleringar som ska följas.
– Kraven i miljöbalken och djuskyddslagen är strängare än i övriga Europa och världen och det är hårda skatter på drivmedel. Det leder till att våra varor blir dyrare än andra länders och vi får svårt att konkurrera prismässigt. Vi lever på en global marknad som styr en stor del av priset.
Han berättar att ersättningen för mjölken från Norrmejerier har legat på samma nivå i 20 år. Nu har den stigit lite.
– Jag hoppas att den inte sänks igen.
Lokalproducerat
Han är glad att konsumenterna blir allt mer intresserade av lokalproducerat, men önskar att kommunerna blev mer alerta i upphandlingarna.
– Där är landstinget en föregångare som splittrar upphandlingen och har en för lokalproducerat, det borde kommunerna ta efter, säger han.
Herbert Nyman tycker att kommunerna har svårt att ta till sig vad som händer om bönderna inte längre finns.
– Landskapet växer igen. Det blir mindre attraktivt att bo där, avfolkningen ökar. Bor de kvar istället får kommunen behålla skatteintäkterna, de boende och turismen. Allt är ett sammanhang.