När ett företag ska rekrytera innehåller annonserna ofta omedvetet exkluderande uttryck som kan leda till att vissa personer avstår från att söka jobbet, då de inte upplever att de skulle kunna vara aktuella för tjänsten. I ett pågående forskningsprojekt på LTU ska nu design och AI-teknik integreras för att utveckla en digital tjänst som analyserar och korrigerar exkluderande uttryck samtidigt som den utbildar användaren i ett normkritiskt perspektiv.
– Projektet startade i höstas, vi inventerar det som finns och de som lösningar som finns och vilka utmaningar vi har med AI. Det är framför allt denotation och konnotation visar det sig och vi har ju ett uppslagsverks betydelse av ett ord, men också var och hur det finns i ett kontext. Beroende på kontext tolkar vi orden, det kan AI inte riktigt hantera, säger Åsa Wikberg-Nilsson, biträdande professor i industriell design och projektledare och ger ett exempel:
– För ett antal år sedan tog Amazon fram ett verktyg, där de trodde att de lyckats med processen. Men det man sedan såg var att kvinnorna sorterades bort ändå. Så de fördomar vi människor har med oss, de överförs till AI om vi inte hanterar det medvetet.
Vad skulle du önska för utkomst av projektet?
– Vi förväntar oss att få en realiserad digital tjänst och en affärsmodell för tjänsten, så att något företag kan ta den i bruk så snabbt som möjligt. Affärsmodellen har vi börjat nosa på - kanske kan det finnas en öppen modell och en som man kan köpa in sig på? En av våra projektpartners, organisationen Teknikkvinnor kommer ta detta vidare, fortsätter Åsa Wikberg-Nilsson.
Tjänsten beräknas vara klar för kommersialisering våren 2022. Betaversioner utvecklas kontinuerligt och kommer att testas och vidareutvecklas av de deltagande företagen.
– Vi inleder nu i dagarna kortare designprocesser för att utforska olika delar av tjänsten för att samskapa en lösning som de vill ha och behöver. Det är roligt att så många företag har varit intresserade av att vara med. Det visar att exkluderande rekrytering och risken för att gå miste om kompetens är ett problem som tas på största allvar av arbetsgivarna, avslutar Åsa Wikberg-Nilsson.
Förutom testföretagen, däribland Terminalen i Luleå deltar den opinionsbildande organisationen Teknikkvinnor, samt det digitala affärsutvecklingsföretaget Tromb och AI utvecklingsföretaget Substorm i projektet. Forskningsprojektet NoBias finansieras av Vinnova under en period av två år med projektmedel om 2 miljoner kronor. Exempel på fler partners är KTH, Telia och Sida.
(källa: LTU)