Kattungarna behöver ett hem

Volontärerna på Kattakuten är på gränsen till panikslagna. ”Vi kommer aldrig att klara av hösten om vi inte snarast får fler katter utplacerade permanent”, säger Karin Johansson.

Panik. Kattakuten har närmare 90 katter som behöver ett nytt hem.

Panik. Kattakuten har närmare 90 katter som behöver ett nytt hem.

Foto: Hanna Åberg

Adoption2017-08-14 06:00

Kuriren möter upp Kattakuten på Lapplands djurklinik i Boden. De har med sig fem kattungar som ska vaccineras. Även den vuxna katten Grayson fick följa med.

Den ideella föreningen har i nuläget närmare 90 katter att adoptera bort.

– Det är mycket mer än vanligt, säger Camilla Zerpe Karlsson.

Just nu befinner sig katterna i olika jourhem, men det är inte permanenta lösningar. Camilla Zerpe Karlsson menar att fenomenet ”sommarkatt” inte är den stora boven i dramat, som många tror.

– Katter överges året om. Vi har hela tiden en jämn ström av arbete.

Hon menar att folk köper kattungar som de överger när det blir ”obekvämt”.

– Kattungar är det gulligaste som finns. Men när den till exempel blir könsmogen och börjar kissa inomhus tycker många att den inte är så gullig längre och då släpper dem ut den i skogen. Många tror att katter klarar sig på egen hand men det gör de inte.

Det sägs att katter som kastreras blir sämre jägare.

– Det är inte sant, säger Camilla Zerpe Karlsson.

– Runt om i byarna finns det stora släkten med hemlösa katter. Med fler kastreringar blir de hemlösa katterna färre. Vi kastrerar alla vuxna katter vi räddar. När vi adopterar bort en kattunge så gör vi det med krav på att den ska kastreras när den är tillräckligt gammal, berättar Karin Johansson.

För Kattakuten är inget fall det andra likt.

– Det handlar mycket om oförståelse för djuret men ibland även om illvilja. Människor överger sina barn också men det kommer fortare upp till ytan. Man har inte samma koll inom djurvärlden. Folk tar för lätt på det, de har inte sett lidandet vi ser, säger Camilla Zerpe Karlsson.

Föreningen arbetar ideellt med Länsstyrelsen som överhuvud.

– En del kommer till oss i tron om att vi ska kunna omplacera deras katter när de ska flytta eller liknande, det har vi inte resurser till. Djurägarna har ägandeansvar och vi har redan ett överflöd av katter. Tar vi in deras katter kan vi inte ta hand om dem som sitter och fryser i en snödriva, säger Camilla Zerpe Karlsson.

Föreningen får många larm från privatpersoner. Till polisens hittegodsregister anmäler de varje katt de räddar.

– Innan vi överhuvudtaget kan agera måste vi veta att vi kan ge katten ifråga ett tillfälligt hem medan vi i första hand söker efter kattens ägare.

Volontärerna är aldrig sysslolösa.

– En nyårsafton fick vi larm klockan 22.00 om en katt som satt ute i 34 minusgrader och hade förfrusit öronen. Vi har jour dygnet runt, året om, berättar Karin Johansson.

0920–26 27 70

Om du hittar en hemlös katt...

Ta reda på om katten har någon ägare. Fråga runt, efterlys en ägare i sociala medier, kolla om katten har en id-märkning i vänster öra eller ett halsband med kontaktuppgifter.

Om katten inte har id-märkning kan den ha ett chip under huden. Det kontrolleras med en scanner av veterinär, polis eller katthem.

Om inget av ovanstående ger resultat – kontakta polisen eller en kattförening som till exempel Kattakuten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!