Det är bara tio elever som går i den praktfulla skolan som är byggd för betydligt fler.
Som mest gick här 107 elever. Det var på den tiden då banvaktarstugorna stod tätt och det fanns barnrika familjer längs hela banan.
Alice Isaksson är ensam
i årskurs åtta och kommer att vara lika ensam i årskurs nio.
- Det är inget nytt för mig. Jag har varit ensam sedan fjärde klass, säger hon.
Högstadiet består även av Tua Bergquist, Filip Jonsson och Ivar Wikander som går ut sjuan i år. Nackdelen är förstås att det finns få kompisar i samma ålder. Fördelen är att de får mycket hjälp av lärarna.
På frågan om man lär sig lika mycket i Abisko som på andra skolor blir svaret:
- Mer. Vi är bara fyra i hela klassrummet, säger Alice Isaksson.
Stor omställning
Emma Otrell har precis gått klart sitt första läsår i Abisko och kommer från en betydligt större skola i Göteborg. Hon säger att det har varit en stor omställning som trots allt har gått bra.
- Man får kompisar på ett annat sätt här. Det finns alltid någon att vara med, säger hon.
Det blir ett sammansvetsat gäng som umgås över klassgränserna, både på och utanför skoltid.
Avslutningsveckan har till exempel sina traditionsbundna inslag, som tisdagens kvällskonsert där både eleverna och lärare spelade tillsammans, samt vandringen med övernattning på fjället.
I år kom de hem lite senare till torsdagens avslutningsfika än vanligt. Eleverna ville stanna och ta ett dopp i en av fjälljokkarna.
Det är inte alla dagar det är över 25 grader varmt.
I vintras var det en snöstorm som gjorde att vägen var stängd och att tågen inte kunde gå på flera dagar. Eleverna som hörde hemma i Riksgränsen fick tillbringa två nätter i Abisko.
Det är villkoren att bo i fjällen.
Stort miljöintresse
Läraren Ann Lennerth säger:
- Vi har långt till museer och teatrar så vi försöker få eleverna intresserade av det som finns här. Vi som jobbar här är intresserade av att åka skidor och allt annat som miljön erbjuder.
Många elever har flyttat till Abisko, Björkliden eller Riksgränsen med sina familjer just för att det finns ett naturintresse. Föräldrarna jobbar ofta vid turistanläggningarna, vid naturvetenskapliga stationen eller inom gränshandeln.
Några järnvägare finns det fortfarande, även om det inslaget inte är lika dominant som tidigare.
Finns det baksidor med att leva inpå varandra så tätt?
- Det händer saker här också och eftersom alla så lätt blir involverade kan det bli desto mer infekterat, säger Ann Lennerth.
Det finns andra saker som måste få sin lösning.
Till halvårsskiftet skärps kraven på att alla elever har rätt till lärare med rätt behörighet vad gäller ålder och ämne.
Skolchefen Peter Nordmark ser problem med att hitta lärare för övningsämnen till de små skolorna.
- Om vi inte får dispens blir alternativet att pendla upp lärare i vissa ämnen. Men vi har redan problem med att få lärare att åka från Kiruna till Tuolluvaara och Jukkasjärvi, säger han.
Liten - men ohotad
Abisko skola är knappast hotad till sin existens, även om den är liten och kostsam med tanke på den oundvikligt höga lärartätheten.
Avståndet till närmaste skola är trots allt nästan tio mil.
- Under min tid har det i alla fall inte varit någon diskussion kring skolan. Vi kan inte ha barn som reser 20 mil med buss varje dag, säger Peter Nordmark.