Humlor är i fokus för deras fältstudie. Genom forskning på humlans hjärna, syn och reaktionsmönster, ska man få svar på hur insekten är kopplad till klimatförändringar.
Precis runt hörnet på Abisko forskningsstation, på en parkeringsplats, finns deras laboratorium för dagen. Ett tält som ”väntrum” för humlorna som ska undersökas. I dag tittar man på hur insekterna beter sig när de stängs in i en speciell låda.
– Vi har kameror som filmar varje humla. I lådan finns det olika passager som ska passeras. Varje humla har tre minuter på sig. En del klarar det på utsatt tid, men inte alla, säger Pierre Tichit, doktorand.
Humlor som lever över skogsgränsen är det som intresserar forskarna just här. Men parallellt pågår fältstudier i både Skåne och Brasiliens regnskogar.
– Vi tar in information från flera geografiska områden. Det sammanställs och jämför med resultaten från övriga områden. Sedan kan vår forskning ingå som en del i annan forskning, som i slutändan kan bidra till hur naturen uppträdet vid exempelvis klimatförändringar, säger Emily Baird, projektledare.
– Vi gör vår grundforskning utifrån miljö och inte evolution. Vi är biologiskt inriktade.
Forskarteamet består av fem personer och forskningen bedrivs på uppdrag av Lunds universitet. Tre biologer finns på plats när Norrbottens Media besöker dem. En av dem är Tobio Aarts forskarassistent i det här projektet. Men han har sedan tidigare upptäckt humlan som forskarobjekt. Han skrev en masteruppsats om humlors ögon vid sitt universitet i Amsterdam.
– Jag ville få svar på frågan om de tre ögon som humlor har ovanpå huvudet. Alltså förutom de två som man ser, säger han.
Humlan är intressant ur forskarsynpunkt eftersom den finns utspridd i många olika klimatzoner. Dessutom har den spritt sig och anpassar sig till olika miljöer över tid. Den finns i hela Europa och har tagit sig till Sydamerika. Humlor finns även på isolerade platser som till exempel Grönland.
– Bara i Sverige har vi ungefär fyrtio arter. Tio arter bara här i Abisko, berättar Emily Baird.
För att ha något att forska på behöver teamet också fånga in humlor. Det gör man med håvar. Förutom att ha akademiska ambitioner så måste man också kunna lokalisera humlorna visar det sig.
Emily Baird gör det genom att lyssna.
– Ja, det krävs god hörsel och syn. Men också en viss snabbhet för att fånga in dem, säger hon.
Teamet är på plats i Abisko under en knapp vecka den här gången. Man räknar dock med att återvända många gånger under tre år som projektet beräknas pågå.