Här är snön på tapeten Snöforskning kan rädda rennäringen

I samarbete med två samebyar undersöker forskare hur snöns struktur ser ut och om den har förändrats. Forskningen kan komma att bli betydelsefull för renskötseln.

Foto:

ABISKO2008-07-23 06:00
Ett förändrat klimat innebär förändrade förutsättningar för renskötseln. Ständigt omväxlande väder och mer nederbörd påverkar renbetet negativt, vilket renskötarna redan märkt av.
När det plötsligt blir varmare väderlek smälter snön för att sedan frysa till och bli till is när det åter blir kallare. Lav och andra växtligheter blir då täckta av en isskorpa och svåråtkomliga för renarna. Därför har stödutfodring blivit allt vanligare i en del renbetesområden.
Mer isig
Cecilia Johansson som är meteorolog vid Uppsala universitet driver ett forskningsprojekt där en forskargrupp i samarbete med de nordliga samebyarna Gabna och Saarivuoma undersöker snöns struktur. Forskningen har pågått i cirka ett och ett halvt år.
- Vi undersöker om det har hänt något med strukturen. Renskötarna säger att så har skett, den har blivit mer isig. Vi kombinerar vetenskapen med det traditionella sättet att se hur snön påverkar renbetet, säger hon.
Cecilia Johansson och hennes forskningslag ingår även i satsningen Arktiska Sverige och hon befinner sig just nu i Abisko för att placera ut mätutrustning för vintern.
I Abisko finns en markradar som används. Uppe i skyn cirkulerar tre till fyra satelliter som också används för projektet. Satellitbilderna jämförs med mätdata på marken för att förfina tekniken och uppnå större exakthet. Cecilia Johansson har också tillgång till snöprover som tagits på Abisko forskningsstation sedan 1960-talet.
Jätteduktiga
Undersökningar sker även ute i fält i samarbete med renskötare.
- De är jätteduktiga på att beskriva snöns egenskaper. Vi lär oss av dom och hoppas att forskningen ska underlätta för framtida rennäring, säger Cecilia Johansson.
En tanke med forskningen är att få en förbättrad kunskap om snöns egenskaper i olika temperaturer och även kunna utläsa det utifrån en satellitbild. Renskötare skulle då kunna hitta det mest fördelaktiga vinterbetet utifrån satellitbilderna.
Erik Anders Niia som är renskötare i Gabna har varit med under fältstudierna. Han tror att tillgång till satellitdata kan vara till gagn för rennäringen.
- Det skulle åtminstone gå att se hur stor snömängden är i ett visst område. Dit där det är mycket snö flyttar man ju inte renarna, säger han.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om