När Erik Huss och fotografen Anders Klapp för någon vecka sedan kom upp till Kårsaglaciären, mitt emellan Riksgränsen och Abisko, så fick de en chock. De kom dit i förberedelserna för att med ulldukar täcka glaciären för att illustrera vad som händer om de skyddar isen från avsmältning.
– Nu i helgen var vi dit för att kartera fronten och se var vi skulle lägga ut dukarna, 30x30 meter, 900 kvadratmeter, men då ser vi att hela fronten som vi skulle använda oss av har kollapsat. Dessutom har nedre delen av glaciären skurits itu av en bergsrygg som smält fram. Så nu är det två glaciärer, säger Erik Huss.
På vintern när det snöar mycket ackumuleras snön i de övre delarna av glaciären. Genom plastiska isrörelser så rör sig isen nedåt och matar ner till fronten, vilket skapar balansen i glaciären. När den skärs av så får den nedre delen ingen påfyllnad.
– Det betyder att den nedre delen kommer att bli en så kallad "dödis". Då blir det en massa sprickor och det blir oerhört farligt att åka där. Jag vet att många går turer där så här måste man gå ut med varningar, säger han.
Nina Kirchner är professor i glaciologi vid Stockholms universitet, men också föreståndare vid Tarfala forskningsstation.
– Att det kommit fram berg mitt i glaciären förvånar mig inte. Det är något vi även ser i Tarfala på Isfallsglaciären. Jag har inte sett det här på Kårsaglaciären med egna ögon, men jag är inte förvånad för det har varit en extrem varm sommar med mycket nederbörd, säger hon.
Vid Tarfalastationen har de varannan timme gjort temperaturmätningar som visar att augusti månad har varit tre grader varmare än augusti månad tio år tillbaka.
– Vi har sett så otroligt mycket avsmältning så alla glaciärer har blivit tunnare. Man brukar säga att glaciärer drar sig tillbaka, men de blir inte bara kortare utan även tunnare. Då kommer berget fram, säger Nina Kirchner.
Det här är inte första gången som Erik Huss försökt sig på att täcka en glaciär med duk. Sommaren 2021 täckte han delar av Helagsglaciären i Jämtland.
– Glaciärerna är de tydligaste klimatindikatorerna i landskapet för de reagerar så snabbt. Även den vanliga människan kan se det här med blotta ögat, säger Erik Huss.