Forskarna Aoife Cantwell-Jones och Johan Svedin fångar humlor uppe på Njullás sluttningar i Abisko. De samlar data och släpper dem sedan fria igen.
På berget Njullás sluttningar i Abisko hittar vi Aoife Cantwell-Jones, doktorand vid Imperial College i London och Johan Svedin, masterstudent vid Umeå universitet. Utsikten ner över Abisko och Torneträsk är hänförande vacker. Men forskarna tillbringar dagarna här med att mest titta på marken.
Aoife Cantwell-Jones gör sin doktorandforskning vid Abisko naturvetenskapliga station. Hon tillbringar sommaren här för att studera hur humlor påverkas av variationer i klimatet. Hon tar sig upp på berget fyra gånger per vecka och använder en stor håv för att fånga humlor. Den dagen vi träffas har hon och Johan Svedin fångat 35 humlor på morgonen.
– Om vi ser en humla så försöker vi fånga den och samla information om den, som vilka växter den besöker, vilken art det är och så vidare.
– Humlor är så viktiga för världen, de pollinerar blommor men också många grödor. Vi är beroende av humlor och andra pollinatörer, så vi behöver mer grundläggande fakta om hur de reagerar på olika livsmiljöer och olika väderförhållanden.
När vi besöker Abisko så är det 20 grader varmt. Bara några dagar tidigare föll det nysnö på Njullá och de omgivande topparna.
– Det här året har vi redan haft två värmeböljor och det här är nästan som en tredje värmebölja. Som forskare så vet vi inte hur humlorna kommer att reagera på sådana förhållanden. Vi behöver grundläggande fakta för att kunna förutspå framtiden och kunna förstå vad de står inför.
Humlor är viktiga för växter och blommornas fortplantning, men också för ekonomin.
– Humlor pollinerar 75 procent av våra viktigaste grödor och bidrar på så sätt till 230 biljoner dollar varje år i den globala ekonomin, säger Aoife Cantwell-Jones.
"Vi behöver grundläggande fakta för att kunna förutspå framtiden", säger Aoife Cantwell-Jones. Hon forskar i Abisko tillsammans med Johan Svedin.
Ännu är det för tidigt att dra några slutsatser från sommarens forskning. Men det finns intressanta noteringar från det varma året 2018 och det kalla 2019.
– Antalet humlor var mycket, mycket lägre under 2019. Vi vet inte ännu om det beror på att 2019 var kallare, eller om förhållandena under 2018 på något sätt påverkade humlorna under 2019. Vi behöver uppgifter från fler år för att kunna fastställa det.
Något som forskarna redan kan se är att värmen tenderar att få larverna att utvecklas till humlor snabbare.
– När det händer så är en sidoeffekt som ibland uppstår att individerna då är mindre vilket kan vara problematiskt om det är kallt.