De har fjällvärlden runt husvagnsknuten
Fjällvärlden finns runt husvagnsknuten och alla bekvämligheter är nära till hands.Den kombinationen fyller husvagnsparkeringarna i Kirunafjällen under påsken.Här samsas Kirunabor med kustbor från både Sverige och Norge.
Påsken har börjat och därmed också invasionen i Kirunafjällen.
Foto: Hans Sternlund
Halvor Johansen bor till vardags på en ö utanför Tromsö där han driver en fiskeriverksamhet. Så fort han får tillfälle kör han de fem timmarna det tar att ta sig till Abisko.
Mest avkoppling
Under påskhelgen har han besök av förre arbetskamraten Roger Lundberg från Luleå.
De båda kustborna har sökt sig hit för avkopplingen, miljöombytet och närheten till naturen. Den första dagen handlade mest om det förstnämnda för deras del.
Medan fruarna är ute på tur sitter karlarna och lapar sol och fäster blicken mot Nuoljafjället som bildar fond i det vykort som de sitter i.
- Det är ju ett helt annat landskap än det vi har hemma. Tyvärr hinner vi inte åka hit så ofta, det är mycket att göra med fiskeriet, säger Halvor Johansen.
Miniatyrsamhälle
Det är fjärde säsongen som han har husvagnen uppställd i Abisko. Tidigare stod han i Björkliden, men valde att flytta på sig när de så kallade spiketälten förbjöds där.
Det skedde i samband med att säkerhetsavståndet mellan vagnar ökades från fyra till sex meter.
- Har man blivit van vid spiketältet går man inte gärna tillbaka till förtält. Det är en helt annan bekvämlighet, säger han.
Husvagnsparkeringen utgör ett litet samhälle i miniatyr där grannarna gärna jämför sig med varandra, om än outtalat. Vem har den vassaste skotern, den största husvagnen eller det mest ombonade spiketältet?
Enligt Halvor Johansen är det sociala spelet tydligare i Björkliden och kanske i ännu högre grad i Riksgränsen.
Avslappnat och otvunget
- Här är det mer turfolk och mindre alpint och skoter. För min del bryr jag mig inte alls om vad grannarna har för sig. Jag har husvagnen som ett base camp, som en utgångspunkt för skidturer på vintern och paddling på sommaren.
Kirunaborna Lars och Hillevi Andersson anser också att det är mer otvunget och avslappnat i Abisko. Det är också mindre hålligång på kvällarna än i Riksgränsen där de stod förut.
- De flesta är ute hela dagarna. När man träffas i servicehuset framåt kvällen är man ganska trött och orkar inte dra i gång någonting, säger Lars Andersson.
Själva har de har ingen skoter och inget spiketält till husvagnen.
- Det ska ju vara att åka bort. Om man har det lika bekvämt som hemma behöver man ju inte åka någonstans, säger Lars Andersson.
Så jobbar vi med nyheter