Ballonger ska ge svar om Arktis

I dagarna åker många väderballonger i Abisko upp mot skyn, som en del av en forskarskola med meteorologer från hela världen. Intresset för att kunna göra bättre prognoser för Arktis är stort.

STUDERAR VÄDERDATAN. Ian Brooks från Leeds universitet (mitten), håller ­      i den del av kursen där studenterna på en skärm kan följa vad ballongens ­instrument mäter – i realtid.

STUDERAR VÄDERDATAN. Ian Brooks från Leeds universitet (mitten), håller ­ i den del av kursen där studenterna på en skärm kan följa vad ballongens ­instrument mäter – i realtid.

Foto: Jonny Day

ABISKO2016-04-08 09:20

En internationell forskarskola med meteorologer, oceanografer, sådana som sysslar med ishavsmodellering och inlandsisar bland andra, genomförs just nu på Polarforskningssekretariatets forskarskola i Abisko. Kursen som startades i tisdags är tio dagar lång och det är 29 studenter och lärare från bland annat Sverige, Tyskland, USA och England som deltar.

Syftet är att få bättre kunskap om hur man gör prognoser för Arktis.

– Det finns ett speciellt intresse just nu för att göra bättre prognoser i både Arktis och Antarktis. Både väderprognoser och säsongsprognoser för is så att man till exempel kan veta på våren om det kommer vara lite eller mycket is i Arktis, säger Gunilla Svensson, professor i meteorologi på Stockholms universitet som är en av de som håller i kursen.

Och det är de snabba klimatförändringarna som har väckt intresset.

– Klimatförändringarna går snabbare i Arktis än någon annanstans och leder till mindre is, men variationen mellan år är stor mycket av anledningar som vi inte riktigt förstår. Vi har haft några år med rekordlite is i Arktis och då börjar spekulationerna om det kommer fortsätta? I så fall kommer vi att få uppleva isfritt på sommaren under det här århundrandet. Det finns ett stort samhällsintresse för det, säger hon.

Ett isfritt Arktis sommartid öppnar för helt nya transportmöjligheter för fartyg. Men med möjligheterna följer också en rad frågor som behöver besvaras.

– Hur påverkar mindre is vårt klimat? Får man mer fartygstrafik där uppe, vad händer vid ett oljeutsläpp? Finns det räddningstjänst och så vidare.

Studenterna släpper upp en ballong om dagen, i helgen blir det ballongsläpp var tredje timme, för att kunna ställa prognoser. Normalt släpps inte sådana ballonger upp i Abisko, däremot görs det på tusentals andra platser dagligen runtom i hela världen.

– Vi behöver den informationen för att veta hur vädret är just nu. Hur fördelar sig temperaturen och vinden i alla luftlager från marken och genom atmosfären? Det behöver vi veta för att kunna starta våra numeriska prognosmodeller. Nu gör vi det på ett speciellt ställe i Arktis så att våra studenter får titta på hur det går till och förstå processen, säger Gunilla Svensson.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!