Keith Larson har högtflygande planer för sitt projekt med att nå ut med berättelser om klimatförändringar.
Vi sitter på en lite ostabil träbänk nära liften som går upp till Nuolja. Här har Keith Larson en otrolig vardag som forskare. Amerikanen är projektsamordnare vid Umeå universitet och han arbetar vid Abisko naturvetenskapliga station.
Men han håller i ett projekt till. Det är en sajt som heter Visualizing change och med den vill Larson få människor att förstå hur klimatförändringarna påverkar dem. Och han vill göra det genom att tänka på ett nytt sätt.
– Jag har insett att när vi pratar om klimatförändringar måste vi skapa historier som är övertygande. Jag menar inte att det ska bli som en bra science fiction-film, utan de ska vara övertygande på det viset att de talar till dig. Jag har insett att även om folk kan säga att de bryr sig om isbjörnar så tar vi inte några beslut i vår vardag som påverkar isbjörnars hälsa, i alla fall inte i positiv mening. Vi gör massor av saker som kan vara negativa, säger Keith Larson och fortsätter:
– Vi bryr oss inte om isbjörnar eller isflak. Vi säger att vi bryr oss om mänskliga rättigheter, men vi köper ändå saker ifrån Kina. Vad det än är. Men det vi bryr oss om är var vi bor. Om du tänker på vad vi har lärt oss från antropologi, etnologi och andra ämnen som studerar människans kultur är att människan alltid har varit en historieberättare. Och vilken är den vanligaste historien? Det är historien om förändring.
Larsons berättelse om förändring ska inte handla om det globala hotet, utan om din egen vardag.
– Om vi pratar om klimatförändringar har vi en större chans att påverka folk om vi pratar om stället som de bor på. Det är därför det här projektet inte handlar om vad som kommer att hända 2100, för de flesta av oss kommer inte att vara vid liv då. Det handlar om att prata om vad som händer nu och vad som har hänt våra föräldrar och farföräldrar. För de är historierna vi har hört. Nu kan jag odla tomater i min trädgård. Mina farföräldrar odlade potatis. Den sortens saker.
Just nu är sajten ett pilotprojekt där kan man se all möjlig väder- och klimatstatistik från Abisko, men när det är klart ska det finnas liknande statistik från hela Sverige där.
– Jag vill inte att det ska vara ett ställe som du går till och känner du blir uppläxad om vad som händer. Jag vill att du ska kunna utforska förändringar och sedan dra dina egna slutsatser. För vi har alla olika livserfarenhet. Vissa av oss kommer aldrig att påverkas av klimatförändringar så att det verkligen får konsekvenser. Men vissa av oss kommer att göra det.
Mycket av informationen som sprids om klimatförändringar handlar om globala berättelser. Det vill Keith Larson ändra på. ”Vi lever där vi lever och det är mest troligt att det är där vi kommer att märka klimatförändringen. Därför är det här projektet viktigt”, säger han.
Larson har presenterat sitt pilotprojekt för sina kollegor. Besökare på Naturum och turiststationen i Abisko kan även kolla in sajten på skärmar där.
– Nästa steg är att skaffa pengar. När det gäller forskningen vi gör så kan vi ansöka till olika institut för att få pengar, men det här är inte ett forskningsprojekt. Det är ett projekt som handlar att skapa en dialog i vårt samhälle och forskare är en del av det. Det är därför som min vision är någonting större.
Han vill att berättelserna på sajten ska vara texter, bilder och videor som visar hur människor upplever klimatförändringen hos sig.
– Min idé är att vi ska kunna få ihop ett nätverk med alla i Sverige på ett positivt sätt. Klimatförändringar är inget positivt ämne, men å andra sidan allt du kan göra för att få folk i norr, söder, på landsbygden eller i städer att ha en dialog… Hur kan det vara något annat än positivt?
Keith Larson, projektsamordnare på Abisko naturvetenskaplig station, har ett sidoprojekt som lägger honom varmt om hjärtat. Han vill genom att berätta lokala historier få människor i Sverige att få förstå hur klimatförändringarna påverkar dem.
Keith Larson har med passion och glöd i ögonen pratat om sajten i nästan tjugo minuter. 53-åringen har medverkat i hundratals forskningsprojekt, men det här kan vara det viktigaste.
– Jag vill förändra världen. Det låter kanske naivt, men det betyder inte att jag ska förändra allt. När folk tänker på klimatförändringar ser de det som ett 100-procentigt problem. Men i verkligheten är det en miljon små problem. Vissa av dem är större än andra och de känns som de största. Klimatförändringarna kommer inte att kunna tacklas genom att göra en sak, det kommer att krävas många saker. Stora och små. Det kommer att göras av små och stora samhällen. Det kommer inte att bli politikerna eller de stora företagen som räddar världen. Det kommer att bli folket. Vi har den här felaktiga idén om att ekonomin är något annat än folket. Men det är det inte. Vi är ekonomin!