I Abisko blomstrar turismen, forskningen och gränshandeln. I byn med 165 bofasta finns hela 48 företag. Men bristen på bostäder är en stor bromskloss för alla näringar och drabbar även skolan i byn.
Två tjänster på förskolan behöver tillsättas och skolans rektor Anita Rönnebro är oroad.
- Jag har haft sökande med hög utbildning som tackat nej till tjänst i Abisko förskola och skola eftersom de inte hittat någon bostad, det hände förra terminen också, säger hon.
På skolan finns 11 barn från årskurs ett till nio och lika många barn i förskolan.
- Jag tycker att det är sorgligt. Även om eleverna i Abisko är få, så ska ju de också ha möjlighet att få välutbildad personal, säger Anita Rönnebro.
På skolgården står en husvagn parkerad. Här bor skolans kock, Monika Andersson, med sin man sedan slutet av mars. Då upphörde kontraktet på den lägenhet som hon hyrde i andra hand.
- Det går bra, men så här vill vi ju inte ha det. Men vill man så går det, säger hon.
Monika Andersson har vänt på varje sten för att hitta ett boende de senaste två åren.
- Vi är desperata, nu hyr vi vad som helst. Vi ska inte behöva flytta för att det inte finns bostäder, säger hon.
I en restaurang i byn arbetar Jesper Lindström som kock. Han har bott i ett litet rum på tio kvadratmeter och delat toalett och kök med andra i två år.
- Det är för jävligt, man har inte sitt eget och kan aldrig riktigt vila. Det är inte så kul på det viset, säger han.
Det var jobbet som lockade honom hit från Dalarna och nu vill han varken lämna jobbet eller byn.
- Det är värt att vänta. Det är bara att gå ut här så ser du utsikten. Det är en trevlig liten by med bra samhörighet, säger Jesper Lindström.
Även turiststationen i Abisko har problem.
- Vi expanderar och vi har fler årsanställda. Vi får neka kompetent personal som vill komma och jobba hos oss eftersom det inte finns vettiga bostäder, säger Helena Runeberg som är platschef.
Utanför turiststationen har några ur personalen satt sig för att luncha i solen, samtalsämnet är bostadsbristen.
- Nu är det på bristningsgränsen och folk börjar flytta härifrån. Det är fruktansvärt tråkigt att det är så när folk vill bo här, säger Charlotta Rosengren.
- Man blir frustrerad när folk kommer och flyttar hela tiden, när ens vänner tvingas flytta härifrån, säger kollegan Åsa Säfström.