Kalkonströget är borta men dammen är kvar
Vattenkraftsutbyggnaden i Lule älv har betytt mycket för att tillgodose Sveriges behov av elektricitet. 1951 startade driften vid Harsprångets kraftverk. Tre år senare var det Ligga.1958 invigdes Älvgården i det tillfälliga samhället Messaure.
Foto:
För att få en dräglig tillvaro krävdes service; bostäder, skolor, kyrka, affärer, post, bibliotek, bensinstation och kiosker.
Här fanns även sjukstuga, kyrka, järnhandel, manufakturaffär, frisörer, bageri och kafé. För att hålla lag och ordning byggdes en polisstation med tillhörande arrestlokal.
Sten Eriksson, som var med både om prospekteringen och rivningen av Messaure, tar med NSD på en visning som startar på torget.
- Det här var största samhället i kommunen en period. Större än Jokkmokk, säger han och tillägger att han besökte bygget för första gången 1952.
Avveckling efter utbyggnad
Han fortsätter:
- På den tiden blandades inte arbetare och tjänstemän, säger han och beskriver var mässannexen låg och arbetarbarackerna.
Här fanns också bungalows som kunde gå till dem som varit anställda länge, visat duglighet och gott uppförande, och som inte hade en familj som var större än fyra personer.
Efter effektaggregatutbyggnaden började avvecklingen. 1980 lades skolan ned.
Även de asfalterade vägarna, som inte behövdes för skogsbruket, skulle bort.
- Vi lydde order. Inte ens husrester skulle finnas kvar, säger han och konstaterar att det alltid varit så.
I området finns i dag små skyltar som talar om vad som en gång låg här, bland annat Kalkonströget.
- Det var tjänstemannabostäder där flickorna bodde. Om de var gifta eller ogifta var inte så noga, säger Eriksson som skrattar gott när han pratar om uppvaktandet.
Prestationslön
Han berättar också att det på den
tiden krävdes ett stort antal anställda bara för att betala ut lönerna till rallarna som hade prestationslön.
- Det var en av mina första arbetsuppgifter som verkmästarbiträde. Att räkna ut ackord så att varje gubbe fick sin andel, säger Sten Eriksson som började hos Vattenfall i april 1952 och gjorde sista jobbet 1996, då som konsult.
För den som vill veta mer om utbyggnaden av Lule älv finns en riktig guldgruva i Porjus.
1962 bildades nämligen den arkivkommitté som samlat på sig tiotusentals bilder på människorna som slet med byggnationerna av kraftstationen, vägar och järnvägen.
Allt hade sin början då Vattenfall köpte fallrättigheten och Porjusgubben gjorde sig pengar.
Från 3 000 till 430
50 meter under ställverket finns maskinrummet, där det finns möjlighet att studera bland annat gamla likströmsmaskiner.
- Om inte riksdagen tagit beslut om nätavgifterna hade Sverige sett annorlunda ut. All industri hade legat efter älven, säger arkivkommitténs eldsjäl Alf Wallbring som också berättar att kraftsamhället var högintressant under andra världskriget då oron var stor för att tyskarna skulle roffa åt sig av naturtillgångarna.
1949 bodde ungefär 3 000 människor i Porjus församling. I dag handlar det om knappt 430.
Så jobbar vi med nyheter