Mitt i coronamörkret finns vissa ljuspunkter. En sådan är att skogen, malmen och vattenkraften alltjämt är stabila nationaltillgångar.
Svenska staten kan räkna med fina utdelningar när de statliga bolagen håller årets stämmor.
• Energikoncernen Vattenfall har återhämtat sig efter Nuon-debaclet och levererar 7,2 miljarder kr.
• Gruvjätten LKAB går starkt, gör ett resultat på 10 miljarder kr och delar ut 6,1 miljarder kr.
• Skogsbolaget Sveaskog har ett rekordår och ger ett tillskott till statskassan med 1,1 miljarder kr.
Det är inte småpengar för den offentliga sektorn.
Utdelningarna från enbart dessa tre statliga företag (14,4 miljarder kr) motsvarar i runda slängar lönekostnaderna för 35 000 undersköterskor.
Det statliga ägandet handlar dock inte bara om att tillföra pengar för välfärdspolitiken.
De statliga företagen är även viktiga verktyg i arbetet för ett mer miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart samhälle.
Tag bara samarbetet mellan LKAB, Vattenfall och SSAB kring Hybrit, försöksanläggningen som ligger på SSAB-området i Luleå.
Tillsammans har de tre bolagen bestämt sig för att utveckla en stålproduktion helt utan koldioxidutsläpp.
Siktet är inställt på att ha en lösning på plats för fossilfritt stål 2035. Om den blir framgångsrik innebär det att Sverige kan minska sina koldioxidutsläpp med tio procent och Finland med sju procent.
Det är en satsning som har alla förutsättningar att ge svensk industri en stark internationell konkurrensfördel.
Framtiden ligger inte i att hålla fast vid gammal och miljöskadlig teknik som kol- och oljevännen Donald Trump i USA. Nyckeln till nya jobb och industriell utveckling är istället att ligga i fronten av energiomställningen och att utveckla nya lösningar.
Det som är bra för klimatet är helt enkelt bra också företagsamheten.
Värt att notera är även att de statliga företagen går i bräschen för att utveckla jämställdheten i näringslivet.
Efter fjolårets bolagsstämmorna är andelen kvinnor i styrelserna för företagen i den statliga bolagsportföljen 47 procent och andelen kvinnor som styrelseordförande är 54 procent.
Fler kvinnor har fått plats på tunga och ledande positioner, vilket visar vägen även för det privata näringslivet.
Således: Det finns både ekonomiska och politiska motiv för det statliga ägandet.
Därför finns inga rimliga skäl att privatisera väl fungerande statlig verksamheter bara för privatiserandets egen skull.
Sverige har glädje av sin blandekonomi – mixen av privata, statliga och kooperativa ägarformer.