I en intervju i Norrbottens-Kuriren 29 december fick regionrådet Kenneth Backgård (SJVP) frågan om hur det går med alla vallöften från 2018 – till exempel om att Sjukvårdspartiet vill satsa på distriktssköterskemottagningar utanför centralorterna, kortare köer till psykiatrin, obs-platser i länets samtliga kommuner och screening av prostatacancer.
Enligt Kuriren bedyrade Backgård att det mesta är på gång. Jaså minsann?
• Till dags dato har inte startats en enda ny distriktssköterskemottagning utanför centralorterna. Det enda som skett är att regionen inrättat ett bidrag för hälsocentraler som vill starta distriktssköterskefilialer.
• Arjeplog, Arvidsjaur samt Älvsbyn står fortfarande utan obs-platser.
• Frågan är även hur den planerade neddragningen av den vårdnära servicen i Kalix och Sunderbyn överensstämmer med Backgårds valprogram.
• Högst oklart är dessutom vad som sker med valrörelsens besked om investeringar i BB och "ett fullödigt sjukhus" i Kiruna.
I mikrobloggen Twitter läser jag ett bekymrat inlägg av AT-läkaren Sofia Zettermark, som tyder på att det istället blir neddragningar i Kiruna.
"De drar ner antalet vårdplatser i Kiruna från 24 till 19, och stänger den specialiserade stroke-rehab-avdelningen. När jag började 2018 var det officiellt 31 vårdplatser. Nedrustningen går fort nu", konstaterar hon.
Naturligtvis är det ingen som förväntar sig att Backgård skulle ha inrättat BB i Kiruna, obs-platser i samtliga kommuner och en hög med nya distriktssköterskemottagningar efter bara tolv månader som regionråd.
Däremot känns det inte orimligt att den nya regionledningen hade tagit något steg i den riktningen.
Icke minst har kirunaborna skäl att fråga vad som egentligen sker.
Under det rödgröna styret fanns en klar och tydlig tidsplan för bygget av ett nytt sjukhus i Kiruna: Beslut 2019, projektering 2021, byggstart 2022 och ett färdigt sjukhus 2026.
Nu kan vi konstatera att den rödgröna framtidsplanen är historia och att det är höljt i dunkel vad som ska ske.
Det enda som norrbottningarna får veta är att det pågår förhandlingar med LKAB. Men vi får inte veta vad Backgård och regionledningen anser att detta nya sjukhuset ska innehålla och hur stora lokalytor det ska omfatta.
Transparens är inte den nya regionledningens starkaste gren, för att uttrycka sig vänligt.
Det är emellertid ingen struntsak för skattebetalarna vad som sägs i samtalen mellan LKAB och regionen.
Det befintliga sjukhuset i Kiruna har en area på cirka 46 000 kvadratmeter. Men i dag disponerar vården bara omkring 22 000 kvadratmeter av denna yta, enligt regionens tidning Insikt. Övriga ytor står tomma eller hyrs ut till externa aktörer.
Om vi utgår från dagens verklighet och organisation så behövs alltså i runda slängar 22 000 kvadratmeter för sjukhusvården i Kiruna. Om vi däremot utgår från Sjukvårdspartiets vallöften ska det byggas ett betydligt större sjukhus.
Av det skälet är det inte för mycket begärt att norrbottningarna får veta hur regionledningen vill organisera sjukhusvården i Malmfältskommunerna.
Det är ett beslut som får stora följdverkningar och kommer att påverka regionens ekonomi och personalförsörjning för lång tid framöver.
”Voffö gör di på detta vise?", undrade rumpnissarna i Astrids Lindgrens saga om Ronja Rövardotter.
Det är en fråga som måste ställas även till regionledningen.
Nästa gång samlas regionfullmäktige 12 februari. Då finns all anledning för Anders Öberg, Johannes Sundelin, Jan Sydberg och andra oppositionspolitiker att fortsätta pressa Backgård på besked om hur han tänkt sig saker och ting.