Vårdpersonal måste ibland ägna mycket tid till att leta vårdplatser vilket inte är acceptabelt. Det finns sängar och rum men inte tillräckligt med personal. En stabilare, tryggare och lugnare arbetsmiljö behövs på alla våra vårdinrättningar, säger Kenneth Backgård.
Kenneth Backgård var med och grundade Sjukvårdspartiet 1994. Han har tillsammans med andra ledamöter aktivt jobbat för att ge alla norrbottningar en bättre sjukvård sedan dess. En av de största frågorna just nu är att införa fler vårdplatser i länet.
Hur är läget inom sjukvården just nu?
– Folk förleds att tro att hälso- och sjukvården är dålig, men de som kommer i kontakt med den vet att den är bra. Det är ofta människor som uttrycker sitt beröm. Vi måste kommunicera ut att det verkligen görs satsningar för det är annars lätt att få ett intryck av att inget händer. Däremot är det ett stort problem att många planerade operationer har fått skjutas upp, och en del alldeles för länge. Att korta ner köerna är något vi kommer jobba med hela 2022 och som måste fortsätta 2023. Klarar vi inte själva av att ge vård snabbt är vi redo att ta in team utifrån eller skicka patienterna till annan ort eller utomlands, till Finland exempelvis.
Vad vill Sjukvårdspartiet påverka framåt?
– Att fler vårdplatser öppnas. I Sverige ligger vi lägst till med vårdplatser jämfört med i stort sett hela Europa, räknat antal per 1000 invånare. Vården har förändrats, till exempel med mer titthålskirurgi, och då behövs sällan vårdplatser men det har drivits för långt. Vårdpersonal måste ibland ägna mycket tid till att leta vårdplatser vilket inte är acceptabelt. Det finns sängar och rum men inte tillräckligt med personal. En stabilare, tryggare och lugnare arbetsmiljö behövs på alla våra vårdinrättningar.
Vill du veta mer om Sjukvårdspartiet? Klicka här!
Varför är det brist på sjukvårdspersonal?
– Vi ligger geografiskt dåligt till här i Norrbotten, med långa resor till syd- och mellansverige. Regionen måste konkurrera med kommuner och bemanningsföretag. Sen har vi också haft stora pensionsavgångar och utbildningssystemet har inte hängt med. Vi har beslutat om satsningar på sköterskegrupperna motsvarande 99 miljoner kronor, vilket berör cirka 2000 sköterskor. Vi har också satsat 13 miljoner kronor på undersköterskor och medicinska sekreterare.
Hur kan vi lösa detta?
– Finns det inte nog med egen personal och det inte går att anställa, så måste vi hyra in, nöden har ingen lag. Bristen är stor i hela Sverige. Vi ska helst göra det själv såklart, speciellt med tanke på att allt drivs med skattepengar där självklart kostnaden är en viktig faktor. Vi har så pass bra ekonomi, att vi kan hyra in personal även om situationen inte är optimal. Helt enkelt för att patienterna kommer först. Vårdplatserna måste till, det måste göras på det ena eller andra sättet, punkt.
Vad är era tankar om patientsäkerhet?
– Den ska alltid komma först. När vi inför filialer och servicepunkter minskar resandet vilket blir ett lyft för patientsäkerheten och den enskildes hela livssituation. Det blir även en miljö- och ekonomifråga. Till exempel en kvinna i Korpilombolo som åker sjuktransport i taxi till Pajala en till två gånger i veckan, en sträcka på cirka 5 mil enkel väg, behöver resor för tusentals kronor. Det behövs inte många sådana resor innan en undersköterska för provtagning eller servicepunkt blivit finansierad.
Vad tror du om framtiden i Norrbotten?
– Jag tror det kommer bli en utveckling i och med den gröna omställningen i vår industri, bland annat när det gäller stålproduktionen här i länet. Går allt i lås kommer vi så småningom att behöva 100 000 fler invånare till Norrbotten vilket förhoppningsvis kan hända inom en 20-årsperiod. Det kommer ställa krav på affärsutbud, butiker, restauranger, kultur och inte minst sjukvården. Många invånare flyttar från länet men jag tror att fler kommer stanna och vända tillbaka, om allt faller på plats. Jag tror på en ljus framtid.
Sedan valet 2018 har Sjukvårdspartiet varit drivande i att förbättra ekonomin för att kunna genomföra större satsningar.