Solceller är inte bara en miljöinsats utan också en bra investering som dessutom kan öka intresset för en bostadsrättsförening. I kombination med att föreningen har gemensam el blir ett solcellsprojekt än mer lönsamt.
Så var det för bostadsrättsföreningen Luleåhus 16 i centrala Luleå som i somras installerade solceller på taket till den ena av två huslängor. De 166 solcellspanelerna kommer årligen att producera 46 000 kWh. Periodvis producerar solcellerna mer el än hela fastigheten förbrukar, inklusive alla lägenheterna, under den snöfria säsongen mellan maj och september. Produktionskostnaden per kWh blir så låg som 62 öre.
Läs mer hos HSB Norr om hur din bostadsrättsförening kan sänka energikostnaderna med solceller
Redan under första månaden genererade panelerna mer el än vad de hade räknat med.
– Vi kunde se i appen att det började vid fyra på morgonen och höll sedan på till tio, elva på kvällen. Det är ganska fantastiskt, säger Anders Thorell som är ordförande i föreningen.
Alla med på solcellståget
Bostadsrättsföreningen består av 54 lägenheter. När det var dags för föreningsstämma blev beslutet om solcellerna näst intill enhälligt med bara två röster emot projektet.
Varför blev det solceller just nu?
– Papptaket var från 1977 så det var dags att lägga nytt och vi tänkte att det var lika bra att investera i solceller samtidigt. Kalkylen såg bra ut, säger Anders.
Med expertis från HSB i Luleå
Som förvaltningskund tog de hjälp av HSB Norrs Entreprenad- och energiavdelning redan från början.
– En sådan här investering måste förankras hos styrelsen och till medlemmarna på föreningsstämman och då måste de få ett beslutsunderlag som är tydligt och enkelt där de förstår hur det hänger ihop. Det är viktigt att man lyfter fram hur det verkligen ser ut, hur investeringen ser ut, hur mycket el anläggningen kommer att producera, vad det är för återbetalningstid och så vidare, säger Erik Johansson, energiingenjör på HSB Norr.
Hur går det till när en bostadsrättsförening inom HSB vill ha hjälp med att installera solceller på sina hustak?
– De föreningar som är intresserade bör höra av sig i god tid så att vi kan planera in projektet, säger Erik Johansson och berättar att de just nu har elva installationsförslag ute hos föreningar, motsvarande drygt 6000 kvadratmeter med paneler som färdigställda skulle kunna producera 1,23 miljoner kWh. Det motsvarar en genomsnittlig årsförbrukning för cirka 500-600 lägenheter.
Så blev satsningen på solceller en lönsam historia
Med BRF Luleåhus 16 har HSB hittat några nya vägar som gör att projektet blivit mer lönsamt än det kanske skulle varit tidigare. Eftersom taket ändå skulle läggas om kunde föreningen till exempel dra nytta av samordningseffekter.
– När du sätter solceller vill du att de ska sitta uppe under hela solcellens livslängd – och vi räknar med 30 år för de här panelerna. Då vill man gärna lägga dem på ett tak som man inte behöver göra någonting annat med under de åren, säger Erik Johansson.
Föreningen kunde också spara in närmare 170 000 kronor på att de inte behövde sätta upp ett ställningsmontage runt hela huset – det räckte med ett fallskydd runt hela kanten, samt ett trapptorn.
Andra faktorer som påverkar hur lönsam en solcellsanläggning blir är hur huset ser ut, vilka väderstreck det är och vad taket har för lutning.
För 100 procent verkningsgrad ska taket helst ha 30 graders lutning och ligga mot söder. Men mindre lutning och andra väderstreck kan också ge bra verkningsgrad.
Det är också därför det är så viktigt att ta hjälp med förarbetet inför ett solcellsprojekt.
– Det är en del att tänka på och det mynnar ut i att man måste utreda lönsamhet. Med ett bra förarbete är det lättare att få större acceptans i föreningen för att de ser vad det kommer att ge, säger Erik Johansson på HSB.
Många pratar och frågar om vad det är för payoff-tid på en solcellsanläggning, och det är också bland det första HSB tittar på. Frågan om när det blir lönsamt har också med vad det är för marknadspris på el – det priset som man annars måste köpa in el för. Erik Johansson brukar kalkylera med ett elpris på en, 1,5 och två kronor per kWh.
– Är det dyr ström på elnätet så kommer solcellsanläggningen att betala sig snabbare, säger han och lyfter fram hur produktionskostnaden per kWh är intressant att också titta på.
– I Luleåhus 16:s fall så har de en produktionskostnad på 62 öre kWh. Ska du köpa el från Luleå Energi så måste du dessutom lägga till moms och skatt. Fördelen när du producerar egen el är att du slipper de kostnaderna.
Hur lång tid tar det innan solcellerna är igång?
– Från utredning inför projektet till att vi kan överlämna anläggningen till föreningen tar det 1-1,5 år, säger Erik och förklarar tidsgången:
– Vi behöver utreda förutsättningarna under de snöfria månaderna för att sedan lämna kalkylerna och underlaget till styrelsen. Sen ska frågan, i de flesta fallen, godkännas av medlemmarna på en föreningsstämma. Efter det drar vi igång med den tekniska beskrivningen, skriver kontrakt med entreprenören som ska installera. Våren, sommaren därpå genomförs projektet för att sedan slut besiktas och överlämnas.
Läs mer på hsb.se om du är nyfiken på att investera i solceller till din bostadsrättsförening.
Lönsamheten
Det här påverkar lönsamheten hos en solcellsanläggning:
* Väderstreck
* Taklutning
* Takmaterial
* Montagekostnad, ställning, fallskydd etc.
* Andel egenanvändning, alternativt sälja el till elnätet
* Gemensam el – möjlighet att lyfta moms på del av investeringen
* Möjlighet att få skattereduktion (30 000 kWh = max 18 000 kr/år)
Så fungerar det
1. Solceller installeras med hjälp av ett monteringssystem som fästs på taket
2. Kablar från solcellerna dras till växelriktare
3. Växelriktaren gör om likström till växelström
4. Inkoppling sker till fastighetens elcentral
5. Brytare och säkringar installeras av säkerhetsskäl
6. Den producerade elen fördelas till fastigheten och överskottet säljs ut på elnätet.