För andra året i rad placerar sig Övertorneå kommun i toppen när Lärarförbundet rankar landets skolkommuner.
– Det känns fantastiskt roligt. Jag hade inte väntat förväntat mig det, det var en verklig överraskning, säger Marie Simonsson, barn- och utbildningschef.
Lärarförbundet utgår från tio kriterier när de rankar Sveriges skolkommuner.
– Det finns vissa kriterier som vi låg bättre till på förra året, där vi ligger lite sämre i år. Och så tvärtom, att vi har höjt oss på kriterier som vi låg lite sämre på förra året. I årets ranking så är det framförallt elevernas skolresultat som har förbättrats, både vad gäller meritvärden i årskurs nio, men även andelen godkända elever och elever som fullföljer sin gymnasieutbildning.
Har ni satsat medvetet på de här bitarna?
– Vi jobbar med utveckling av undervisningen hela tiden, så jag kan inte säga att vi har gjort en specifik satsning. Jag ser också att kommunen som huvudman har lyft sig, jag tänker att delaktighet och trivsel hos dem som jobbar på skolan smittar av sig till eleverna och ger glädje i arbetet hos lärarna.
– Politiken är en stor del i de faktiska ekonomiska resurser vi får, så att vi kan ha en hög lärartäthet och vuxennärvaro i skolan.
Övertorneå fick höga poäng för bra lärartäthet i rankingen.
– En attraktivitet i det kanske är att vi har relativt små barngrupper i förskolan och inte så stora klasser. Det är också en aspekt när man söker ett lärarjobb.
Kiruna ligger på plats 271 av 290 kommuner och på sista plats av länets 14 kommuner.
– Det är ju inte bra men man måste titta på varje parameter för att begripa. Men vi vet sedan tidigare att behörigheten är låg och den har inte blivit högre utan den ligger ganska konstant lågt, säger Conny Persson, tillförordnad skolchef.
Även andelen barn i förskolan drar ner kommunens ranking.
– Man vet av resultat att barn som har gått förskola lyckas bättre i skolan. Vi har ganska många som är i privat regi hos Ströms slott hos dagbarnvårdare. Där bedrivs inte lärande och undervisning på samma sätt som i förskolan.
Hur ska Kiruna bli en bättre skolkommun?
– Först och främst måste vi titta igenom parametrarna och analysera dem. Sedan måste vi också se när vi får effekter av de beslut som politiken har fattat under de senaste åren, när skolstrukturen börjar sätta sig och vi får effekt av den.