Bara för någon månad sedan såg det ut som Trumps presidentskap skulle bli en tillgång för högerpopulisterna i årets val i Europa. Idag är det mer tveksamt om Trump blir något dragplåster i Nederländerna, Frankrike och Tyskland. Snarare då ett avskräckande exempel på vad populistiska ledare kan ställa till med om de kommer till makten.
Efter bara några veckor i Vita huset har Trump, som trodde att han kunde styra USA genom dekret, kolliderat med den konstitutionella verkligheten, och därtill trasslat in sig i lögner och motstridiga uttalanden. Han är i konflikt med domstolarna, med underrättelsetjänsterna, med en stor del av administrationen och så gott som alla seriösa medier.
Av hans inrikespolitiska reformer syns inte skymten, men hans val av medarbetare tyder på att det blir traditionell högerpolitik.
Trump har redan fått göra det första bondoffret – en general som hade fått sparken av Obama för konspirationsteorier och islamofobi, men som av Trump upphöjts till nationell säkerhetsrådgivare.
Exgeneralen fick lämna sin post för alltför nära samarbete med Ryssland, och Trump jagas nu för vad han visste om eller rentav beordrat av de hemliga kontakterna med ryssarna. Och hur insyltad han var i Putins inblandning i den amerikanska valrörelsen (på Trumps sida).
Trumps inreseförbud för muslimer från sju länder har stoppats av domstolar, efter att ha retat den muslimska världen och rört upp en stark opinion i USA.
Hans mur mot Mexico döms ut som totalt orealistisk, och allt fler betraktar honom som inkompetent och mentalt olämplig att inneha det ämbete han valts till.
Världen ser honom som oberäknelig och ur stånd att föra en konsekvent utrikespolitik.
Med högerpopulisten Marine Le Pen i franska presidentpalatset riskerar Europa att få uppleva något liknande. Förvirrade beslut på tvärs med de folkvalda i nationalförsamlingen, en rasistisk inrikespolitik som skulle splittra landet, och en prorysk och antieuropeisk utrikespolitik som skulle ligga långt från franska värderingar och intressen.
Är detta verkligen vad fransmännen önskar sig? Eller tar de intryck av det kaos Le Pens förebild Donald Trump just nu vållar i USA?
Högerpopulismen har redan skadat Europa. Om några veckor lämnar den konservativa regeringen under Theresa May in Storbritanniens ansökan om utträde ur EU. Detta sedan hennes företrädare David Cameron av valtaktiska skäl fallit undan för de främlingsfientliga stämningar som piskats upp av det högerpopulistiska Ukip, och utlyst en folkomröstning om landets fyrtioåriga medlemskap i EU.
52 procent av de britter som röstade ville gå ur EU, ett resultat som splittrat landet geografiskt och politiskt och som inte har stöd i det folkvalda parlamentet.
May, som själv är emot utträdet, kunde ha gett britterna en ny chans att sätta sig in i den komplicerade frågan och låta dem rösta en gång till. Så har skett vid tidigare folkomröstningar i EU.
I stället intalar hon nu britterna att de kan bli av med förpliktelserna men få behålla fördelarna med medlemskapet. I själva verket kan de få betala ett högt pris för att de inte tål se ett par miljoner östeuropéer bidra till deras välfärd.
Trumps stöd ska May nog inte lita för mycket på. Han ändrar sig från dag till dag, och har May glömt att han också har parollen ”America first”? Varför skulle han då ge britterna något till skänks?
Såväl EU som Storbritannien lär överleva skilsmässan, men ingen av parterna tjänar på den. Och den kan få smittsamma effekter på resten av Europa.